På våra villkor!
(Min gästkrönika om Järvalyftet som publicerades på Alliansfritt Sverige för ett par dagar sedan)
Själv är inte bäste dräng, även om Alliansen vill få oss att tro det. Det är en omöjlighet att stå där själv och moppsa upp sig mot orättvisorna och de ondskefulla, marknadsliberala strukturerna. Nej, lösningen är som alltid att gå ihop och organisera sig. Det är vi ett ansenligt antal som gjort. Området heter Husby, blå linje med t-banan, nordväst ut från Stockholm. Där händer det en del grejer som inte är så bra ur människovärdigt perspektiv, och då tänker jag inte på de panka, unga män som det står om i Mitt i Kista och som snor bilar.
Nej, det här är värre. Det handlar om en utveckling som permanent slår undan benen för folk. Går det enligt våra värsta prognoser är det massutrymning som gäller – storflytt från hyresrätter till, ja vad? Det hela började i höstas. Svenska Bostäder, ett kommunalt fastighetsbolag tillika en del av den så kallade Allmännyttan, började flagga för att renoveringar var på gång. Inget konstigt med det egentligen. Till och med utmärkt och inte en dag för tidigt, enligt de boende. Området var eftersatt, är eftersatt trots alla hyror som betalats in år ut och år in under decennier till bostadsbolaget, men inte fan har det renoverats för pengarna, det är ett som är säkert.
Men nu vill man slå till med storsläggan. Alliansen genom sina politiker i stadshuset visade vart skåpet skulle stå, och inte var det i hyresrätter i alla fall. Sagt och gjort Järvaområdet ska "lyftas" så att det visslar om det. Men inte på de boendes villkor, nej de nya klientelet näringsliv och bostadsbolag är ute efter har råd att ombilda sina lägenheter, har råd att köpa lyxrenoverade flerrummare. De boende fick en rättmätig chock när man informerades om att hyreshöjningar med ett par tusen spänn i månaden var att vänta. Att det skulle ombildas och säljas ut. Folk och fä blev förbannade och så gick vi ihop under namnet Nätverket Järvas Framtid.
Vi har haft möten och kommit överens om vilka krav vi vill ställa på de ansvariga för lyftet som nu blivit det motsatta. Vi har ordnat informationskvällar på olika språk, demonstrationer, aktioner och det har gett resultat. Rivningar av hyreshus har stoppats. Krav på samråd mellan boende och byggintressenter har bifallits, vi har gett ett samstämmigt ja till upprustning – nej till lyxrenovering, som vi inte har råd med.
Under alla dessa träffar, möten och aktioner har vi som bor här ute fått ett ansikte på varandra. Och jag har aldrig varit med i ett sammanhang där så många människor med olika bakgrund går ihop och står sida vid sida och verkligen gör något. Denna kamp har radikaliserat vår stadsdel, och den har gjort fler människor politiskt medvetna. Och det är inte till Alliansens fördel, det kan jag garantera.
Och jag har en stark känsla av att fler – runt Järva - kommer att använda sin rösträtt nästa riksdagsval. 2010 blir året då borgarna åker ut fortare än kvickt. Åtminstone om man frågar dom som har sina ungar i kommunala skolor som läggs ner i svindlande fart och de boende i allmännyttans hyresrätter. Det är inte så få det. Lägg det på minnet.
Hyresgäster- förenen eder, det gör livet lite lättare, och bra mycket roligare!
Hanna Löfqvist Ordförande Vänsterpartiet Kista
Själv är inte bäste dräng, även om Alliansen vill få oss att tro det. Det är en omöjlighet att stå där själv och moppsa upp sig mot orättvisorna och de ondskefulla, marknadsliberala strukturerna. Nej, lösningen är som alltid att gå ihop och organisera sig. Det är vi ett ansenligt antal som gjort. Området heter Husby, blå linje med t-banan, nordväst ut från Stockholm. Där händer det en del grejer som inte är så bra ur människovärdigt perspektiv, och då tänker jag inte på de panka, unga män som det står om i Mitt i Kista och som snor bilar.
Nej, det här är värre. Det handlar om en utveckling som permanent slår undan benen för folk. Går det enligt våra värsta prognoser är det massutrymning som gäller – storflytt från hyresrätter till, ja vad? Det hela började i höstas. Svenska Bostäder, ett kommunalt fastighetsbolag tillika en del av den så kallade Allmännyttan, började flagga för att renoveringar var på gång. Inget konstigt med det egentligen. Till och med utmärkt och inte en dag för tidigt, enligt de boende. Området var eftersatt, är eftersatt trots alla hyror som betalats in år ut och år in under decennier till bostadsbolaget, men inte fan har det renoverats för pengarna, det är ett som är säkert.
Men nu vill man slå till med storsläggan. Alliansen genom sina politiker i stadshuset visade vart skåpet skulle stå, och inte var det i hyresrätter i alla fall. Sagt och gjort Järvaområdet ska "lyftas" så att det visslar om det. Men inte på de boendes villkor, nej de nya klientelet näringsliv och bostadsbolag är ute efter har råd att ombilda sina lägenheter, har råd att köpa lyxrenoverade flerrummare. De boende fick en rättmätig chock när man informerades om att hyreshöjningar med ett par tusen spänn i månaden var att vänta. Att det skulle ombildas och säljas ut. Folk och fä blev förbannade och så gick vi ihop under namnet Nätverket Järvas Framtid.
Vi har haft möten och kommit överens om vilka krav vi vill ställa på de ansvariga för lyftet som nu blivit det motsatta. Vi har ordnat informationskvällar på olika språk, demonstrationer, aktioner och det har gett resultat. Rivningar av hyreshus har stoppats. Krav på samråd mellan boende och byggintressenter har bifallits, vi har gett ett samstämmigt ja till upprustning – nej till lyxrenovering, som vi inte har råd med.
Under alla dessa träffar, möten och aktioner har vi som bor här ute fått ett ansikte på varandra. Och jag har aldrig varit med i ett sammanhang där så många människor med olika bakgrund går ihop och står sida vid sida och verkligen gör något. Denna kamp har radikaliserat vår stadsdel, och den har gjort fler människor politiskt medvetna. Och det är inte till Alliansens fördel, det kan jag garantera.
Och jag har en stark känsla av att fler – runt Järva - kommer att använda sin rösträtt nästa riksdagsval. 2010 blir året då borgarna åker ut fortare än kvickt. Åtminstone om man frågar dom som har sina ungar i kommunala skolor som läggs ner i svindlande fart och de boende i allmännyttans hyresrätter. Det är inte så få det. Lägg det på minnet.
Hyresgäster- förenen eder, det gör livet lite lättare, och bra mycket roligare!
Hanna Löfqvist Ordförande Vänsterpartiet Kista
Etiketter: kamp, motstånd, politisk organisering


0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home