borta ett par dagar

Stockholm

Marseille

Det är för i helvete inte "ett yrke bland andra". När ska denna absurda diskussion ta slut?!

Algeriet.

När alla tidningar var slut återstod endast Herald Tribune. Jag tog en kik; ögnade lite hastigt igenom sidorna, då jag var in till döden uttråkad. Det var bra gjort, för då fick jag reda på en del matnyttigt om Algeriet, som visar framfötterna på det kanske viktigaste området av alla: kvinnors deltagande i samhället:

"A quiet revolution is under way: Women make up to 70 % of the lawers and 60 % of the judges. Women dominate medicine. Increasingly, they contribute more to houshold income than men. Sixty precent of university students are women[...]"

Utbildning, har varit en nyckelfaktor, i denna sociala omvälvning. Studier har gett kvinnor möjlighet att komma utanför hemmets fyra väggar, vilket i sin tur har lett till jobb, försörjning och ökad självständighet. Ett mönster som går igenom världen över: Utbildning ger möjlighet till ett bättre liv.

Hela artikeln här.

Lo Kauppi.

Bergsprängardotterns manifest.

Boken.

Pjäsen.

Hemsidan.

Snart där.

Extremely loud, incredibly close.

Mellanösterns enda demokrati avancerar.

Stor och fet.

Kanske något för K? Salami?

Psyko.

Sådana här har man ju stött på, mer än en gång.

Tipset att "säga upp sig", verkar ha kommit von oben.

Vem fan har råd med det?

Kategorin: Lägg av nu.

"När jag läste om skändningen av Reinfeldts ansikte kom allt det jag trängt undan i många år upp till ytan".

Det skriver i dag författaren BENGT POHJANEN, som fick en tårta i ansikte på sin egen filmpremiär för fyra år sedan. Tårtan slängdes av kollegan och författaren Mikael Niemi.

Bakgrunden till tårtningen är rejält underhållande. Denna lilla snutt bara måste läsas!

Ett smakprov:

"Hela det här bråket är någonting de kokat ihop för att få uppmärksamhet och spä på myten om deras miserabla bakgrund", hävdar Lindkvist. Han säger att Niemi och Pohjanen tillsammans har iscensatt tårtkastningen för att båda på var sitt håll ska kunna uttala sig i en serie artiklar i pressen om att "min pappa var minsann mer smugglare än din pappa". "Lappri, säger jag! De käbblar om vems familj som hade mest smugglare, nå, jag är tamejfan fortfarande smugglare själv! Jag smugglar så jävla mycket att jag knappt har tid att skriva! Niemi och Pohjanen bara skriver och skriver, och - ja Pohjanen, ja, nu filmar han också - så jävla brackigt!"

Fascistisering.

Förra veckan ringde en journalist till Jens Holms assistent, Daniel Bladh och undrade om vi visste att den tyska polisen ansökt (oklart vilken instans) om att få gripa demonstranter i "preventivt syfte" i samband med G8 mötet i Tyskland, Rostock. Särskilt de "nordiska" presumtiva demonstranterna nämndes, i detta sammanhang.

För ett par timmar sedan fick jag ett mejl från Rostock. Det var den tyska EU-parlamentarikern Tobias Pflüger, som berättade att den tyska polisen gripit personer - i Rostock - som sjungit Internationalen.

Det är 2000-tal fortfarande, inte 1930-tal. Ribban för vad som är acceptabelt vid extra ordinära situationer har höjts avsevärt. Även för vad som bör betraktas som "extraordinärt"; potentiella hot.

I dag räckte det alltså att sjunga en internationellt känd kampsång för att gripas, vad är tillräckligt i morgon, om ett år - om tio år - för att betraktas som en brottsling.

Fascism medan du klippte gräsmattan. Eller medan du fikade, som Ali träffsäkert skrev, för ett antal år sedan.

---------------------------------------------------

Uppdatering: Tobias mejl från Rostock, samt länkar till nyhetssidor, som berört o rapporterat om polisingripandena, i anslutning till G8 mötet

Dear Colleagues,

the repression against the Anti-G8-protest in Germany is growing (see Links). Now the German police arrested people in Rostock only because they were singing "the Internationale". I would like to ask you to come to Rostock to the Anti-G8 protest in order to witness what is going on there. Your presence will be very important. We will inform you constantly about the situation in Germany. Please send protest notes on the growing repression against the Anti-G8-Protesters to the German embassies of your countries and inform your public about what is going on in Germany.

Best Regards,

Tobias

Artiklar:
Protesters arrested because they were singing "the Internationale" (in German)
German Authorities Use Scent Tracking (in English
German Police Declare No-Go Zone for G8 Protestors (in English)
Anti-militant raids in Germany before G8 (in English)

Oroande.

Jag har alltid haft svårt för Mona Sahlin. Hennes vi-måste-skära-ner-i-de-offentliga-finanserna under 1990-talet samt tramset kring att småföretagarna är vår tids hjältar är två anledningar. En tredje är hennes totalt imploderade inställning till EU, som politisk konstruktion/aktör/verktyg/lösning.

Att Ohly inte har det, förvånar inte. Han vill ha ministerposter nästa val. Lika bra att börja böja det som ändå krokigt ska bli, ungefär så. Dörrmatta - hoppas jag iallafall - att (v) inte har som uttalat mål, men man börjar ju tyvärr, verkligen tyvärr, undra.

Sahlin, tycker att (v) ska slopa utträdeskravet (fr EU), annars får vi inte vara med i gänget. Märkligt att ingen svarat henne att det är mer problem med hennes uppfattning att EU aldrig varit mer vänster än det är nu. Att EU skulle vara "enda motkraften till globaliseringens råa kapitalism", det är ju som ett stort dåligt skämt. Vart har hon befunnit sig de senaste tio åren? På Mauritius?

När en statsministerkandidat saknar verklighetsuppfattning, måste väl det anses som ett större problem än att det i (v) :s partiprogram står ett par rader om ett svenskt utträdeskrav, ett krav som inte drivits särskilt hårt, som en direkt konsekvens av den förlorade folkomröstningen 1994.

Eller?

Hade Rojas haft rätt, hade han varit arbetslös.

Det finns ett mönster bland alla dessa män, som under 1960-och 70-talet gjorde lite revolt mot sin familj/uppväxt och i och med det satt i dunkla källare och småknarkade och käkade diverse MaoLeninStalinlektyr. (Kanske pissade dom i kors också, vad vet jag).

Män som Göran Skytte, Kristian Gerner, Klas Eklund, Maciej Zaremba och Mauricio Rojas har sedan ca 20 år tillbaka i tiden "gjort upp" med sitt förflutna. Det har dom gjort genom att bli tokigt högervridna, rasande rysslandsfientliga, avgrundsdjupt anti-fackliga och enormt tjatiga.

Som belöning för denna "omvändning", eller vad man ska kalla det för, har samtliga fått tillgång till rikets största dagstidningar - inkluderat debatt- och ledarsidor. Diverse pris har dom också fått och beröm och spaltmetrar på DN-debatt, sidan som älskar högervridna män över 50 år.

Dagens klottrare heter Mauricio Rojas. Han tycker att skolböckerna är "vänstervridna" och fyllda med "vänsterpropaganda". Marknadsekonomin har glömts bort, bankirerna har gått samma öde till mötes, likaså Arbetsgivarföreningen, numera Svenskt Näringsliv.

Tja, du Rojas. Hade vi haft en termin ägnad åt kapitalismen (o dess verkningar), kan jag lova dig att varken du eller dina gelikar hade tillhört etablissemanget; då hade vi haft ett genomgående socialistiskt styre; med löntagarfonder och gemensamt offentligt ägande.

Hade sedan följande termin ägnats åt Svenskt Näringsliv hade ni varit körda för gott. Så var du glad för den "vänsterpropaganda" som "genomsyrar" läroböckerna. Hade du haft rätt i sak, hade du inte haft en riksdagsplats.

Hjärnblödning.

Jag hade, för att uttrycka det milt, gärna debatterat EU med denna kvinna. Riktigt, riktigt gärna.

Varma tankar med stänk av saknad.

I natt dog en nära släkting till mig. Hon dog i sömnen. Somnade in.

Setterlinds rader ackompanjerar än en gång och ger en skön och stilla tröst.

Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden. Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut. Han gick från soluppgång till soluppgång. Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge, när han kom. Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång ! Då tog han mig och satte mig i korgen och när jag somnat , började han gå. Döden tänkte jag mig så.

Bo Setterlind

Jag fick inte jobbet!

Så, nu vet berörda parter det. Vi var 156 sökande. Jag och en till kom till "final". Jag åkte ut. Så var det med det. Stockholm till hösten - igen - helt enkelt.

Kongresstider i rasismens tecken.

I sydöstra hörnet av Blekinge ligger min hemstad Karlskrona. En vacker stad. Särskilt på sommaren. Alla dessa små öar och skär som gömmer sig längs kustremsan; gröna och frodiga av ängar och lövträd.

Det är med avsmak och förakt jag läser att Sverigedemokraterna ska ställa till med kongress i stan. Invandring och äldreomsorg ska debatteras. Självklart kommer slutsatsen att bli att om Sverige kastar ut eller motar folk vid gränsen, kommer pengar att frigöras till våra gamla. Det är denna spya som appellerar till alla dessa panka pensionärer, som sossarna svikit genom sina nedskärningar i offentlig sektor under 1990-talet. Det är dessa sossar som överväger att rösta på SD och som faktiskt gick och gjorde det i höstas.

Grundlurade. Naturligtvis. SD är ett högerkonservativt rasistiskt populistparti, som vill inskränka aborträtten, värna kärnfamiljen, sänka skatter och naturligtvis peka ut en syndabock: Alla dessa bidragsberoende invandrare! Klart och tydligt maler dom på om att allt blir bättre med färre invandrare. Pengar kommer att frigöras och våra panka gamlingar kommer att kunna slafsa i sig finfina kyckligklubbor i det nymålade äldreboendet.

I Karlskrona härjar SD friskt och har så gjort i årtionden. Blekinge är ett gammalt nazistfäste. Jag har fått berättat för mig hur storbönder gick omkring i brunskjortor när nazismen härjade som värst och att de senare brände dem när andra världskriget gick mot sitt slut och nazismen för stunden vart besegrad. Dessa storbönders släktingar har inte sällan fortsatt att rösta på högerextrema politiska konstruktioner, för att till sist hamna hos SD andra hos moderaterna.

Jag vill här och nu understryka att SD samarbetar med de borgerliga partierna i Karlskrona inklusive Miljöpartiet de Gröna. Miljöpartiet, som blev tredje största parti bland förstagångsväljarna - detta borgarparti, som alltid slipper undan i media - och som av någon anledning lyckats framstå som radikala och moderna, samarbetar alltså med rasister i Karlskrona kommunfullmäktige.

Samtidigt som ärkepatriarken och storbonden; moderaten KG Svensson (som funnits med i bilden sedan jag föddes) glatt har konstaterat (mer än en gång) i de lokala tidningarna, Sydöstran och Blekinge Läns Tidning, att han "Ringer upp Richard Jomshof" (SD gruppledaren) inför budgetomröstningar för att söka stöd. Och att det funkar var gång. Det äcklar mig.

Aldrig har främlingsfientliga strömningar haft ett sådant stöd - från ett helt politiskt block (borgarna de blåa) i Karlskrona - som nu.

Det är en skam, fan i mig.

Grejer man kan köpa för 488 miljoner kr:

Den här till exempel.

På svenska blir översättningen Grön bilkrock. Bara det är ju värt ett par mille, tycker jag.

Brecht är bra.

Om att sälja ut det gemensamma.

..."Borgarklassens förtjusning i rövare beror på en missuppfattning: att rövaren inte skulle vara någon borgare. Denna missuppfattning beror på en annan missuppfattning: att en borgare inte skulle vara någon rövare".

Sade Bertolt Brecht, vars grav jag just besökt och förevigat (med lånad kamera), i Berlin.

Berlin är bäst.

Längre analys än så, blir det inte. Bryssel är en skitig håla i jämförelse.

Studiedagar.

Varje halvår anordnas studiedagar i det land som innehar ordförandeskapet för Europeiska Unionen. Just nu är det Tyskland som håller i ordförandeklubban, i juni lämnas den över till Portugal osv.

Med anledning av det åker Förenade Vänstern, GUE/NGL, till Berlin på söndag (jag drar redan på lördag för att hinna med mer).

Hearings och seminarier och debatter står på schemat. Och brännande ämnen som "flexicurity", publics services (offentlig sektor o vad som sker med den ur ett EU-perspektiv), vårdtjänsters framtid i ett allt mer marknadsfundamentalistiskt EU etcetera.

Intressant och förhoppningsvis lärorikt. Det är sådana här gånger som det är bra att befinna sig "mitt i smeten", ovärderlig information och kunskapsinhämtning i ett och samma kit.

En röst för Albanien.

Enda anledningen, som jag kan komma på så här i efterhand - till att jag gjorde det - är att musikbidraget innehöll några vemodiga violintoner, frambringade av en människa, som behållit kläderna på.

Längre än så sträcker sig inte resonemanget. Min gäst för kvällen röstade på ett land, som jag faktiskt inte ens kommer ihåg vilket det var, men hans motivering var att refrengen gick att "referera till också efter att en halvtimma gått, sedan inslaget sändes".

De flamländska kommentatorerna körde versionen "uppdelade roller", dvs att killen fick säga elaka grejer om killen (killarna) i musikbidraget och tjejen fick säga elaka grejer om tjejen (tjejerna) i dito musikbidrag. Och så höll dom på i två och en halv timme. Det skulle nog fungera som lite slapphänt humor med ironisk/cynisk touch, men naturligtvis var det bara 100% uselt.

Ungefär så.

Begåvningsreserven intakt.

Leo Pierini, 16 år - Centerpartist.

Det hänger ihop.

Det Josefin Brink skriver om privatiseringar av sjukvården ligger helt linje med det jag skrev härom dagen om vårdtjänsternas framtid inom hela EU.

Den ekonomiska politiken; finans - och penningpolitien, är satt under en nyliberal tvångströja genom just vårt EU-medlemskap. Det ger reella följder. Det är ingen slump eller endast en "dum borgarregering" här hemma i Sverige, det är en funktion av EU:s uppbyggnad och utformning.

När EU:s stats- och regeringschefer möttes i Lissabon 2000, satte de upp målet för EU: "Att till 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning". Halvvägs var resultaten en besvikelse. Därför enades vårtoppmötet 2005 om en nystart för strategin. En viktig aspekt var att engagera de viktigaste aktörernas deltagande, i synnerhet medlemsstaterna, och att uppmuntra dessa till större "ägande" av processen.

En nyhet i den reviderade strategin är att varje EU-land ska utarbeta nationella handlingsprogram med tydliga åtgärdslistor. Kommissionen har presenterat sin rapport om de 25 handlingsprogrammen. Den makroekonomiska prioriteringen är att de offentliga finanserna ska vara rustade för den åldrande befolkningen (läs privatisera mera, läs höj pensionsåldern, främja privata pensionsförsäkringar), på mikronivå betonas forskning och företagaranda (tänk Maud Olofsson).

Kommissionens ordförande José Barroso sade att "handlingsplanerna är över lag en bra grund för framsteg - och vi kommer att ge förslag för att komma till rätta med avvikelser". Undrar vad han menar med avvikelser? Värt att undersöka.

Efter att ha läst kommissionens slutsatser kan man konstatera följande:1. Kommissionen vill att Sverige intensifierar konkurrensen på tjänstemarknaden.2. Kommissionen vill att Sverige ska öka utbudet av arbetskraft, däribland beröra incitamentsstrukturen i skatte- och ersättningssystem.

Kan de vara så att dom vill att Sverige ska sänka skatterna och sänka ersättningen från A-kassan eller sjukförsäkringen? Att privatisera det man kan privatisera (t.ex. sjukhus)?

Ja, det är nog så man bör tolka det. Tyvärr är det sånt man får räkna med när man som nation anslutit sig till den Europeiska Unionen. Ett utträdeskrav borde naturligtvis aktualiseras. Det om något är en uppgift för vänstern, som borde tas på allvar.

Kommissionen uppmanar stats- och regeringscheferna att göra de åtaganden som krävs. "Åtaganden som krävs", smaka på den. Vi röstade mot en anslutning till EMU bland annat för att kunna behålla en själständig finans - och penningpolitik. Självständiga? Nej. Anledning till oro? Ja.

Gayträdgårdstomtar.

Aftonbladets Webb-TV informerar om att "Homofobin har lämnat trädgården" [klarar inte av att länka].

Kan vi inte få en attitydundersökning på det? Levererad av Forum För Livlig Historia?

Forum för livliga historier.

Fick just denna länk skickad till mig av en kär vän och informant.

Det går från klarhet till klarhet, skulle jag säga. Denna myndighet utgör - än en gång - ett användbart redskap för repressiva krafter.

Så här beskriver dom sig sjävla:

"Forum för levande historia är en ovanlig myndighet, en kunskaps- och kulturinstitution som saknar direkt motsvarighet någonstans i världen. Vårt uppdrag är att sprida kunskap och engagera. Men den dag vi blir mästrande eller förutsägbara, då blir vi också ointressanta".

Jo, men visst.

Jens Holm i snygg inramning.

Oförskämdheter. Internt trams.

En ny hälsningsfras börjar valsa omkring i korridoren. Förskräcklig är den.

"Bonjour fuck face", sprider sig som en löpeld.

Anglosaxiskt ursprung.

Oroande.

Ibland förgör frustrationen en. Hur ska man förklara/förmedla att det står rejält illa till med allas vår välfärd genom vårt EU-medlemskap? Hur negativt det påverkar oss; hur det tär och urgröper det svenska välfärdssystemet? Att vår offentliga sektor just p g a vårt medlemskap kommer att beskäras och privatiseras oavsett om majoriteten av svenskarna vill det eller inte?

Idag var en sådan dag. Ett omröstningsbeslut i inre marknadsutskottet, IMCO, slutade med en uppmaning till kommissonen att återinföra vårdtjänster in i tjänstedirektivet. Något som fack, NGO:s och vänsterpartier över hela Europa (inkl soc.dem) kämpat för att undvika.

Vi ville inte att vårdtjänster skulle kunna privatiseras hur som helst; betraktas som vilken annan vara som helst, som man kan slänga och dänga med. Grundläggande rättigheter kallar vi det för. Med högermajoriteten i EP har denna kamp försvårats avsevärt och vi får finna oss i att se mer och mer av det vi kallar rättigheter och trygghet görs om till varor som ska flöda fritt med endast vinstintresse som bränsle.

Den som pallar lägst lön till längst arbetsdag vinner. Den som erbjuder billigast tjänst konkurrerar ut den dyrare; även om den dyrare tjänsten innebär bättre timlön för den anställde, längre semester för den anställde, rätt till OB-tillägg, rätt till lunchpaus, rätt till en bra arbetsmiljö etcetera.

Det är mördande konkurrens som inställer sig när livsviktiga tjänster på vårdområdet reas ut.

Jag tänker inte gå in på detaljer, men för den som vill läsa mer kan klicka här, och får då upp vänstergruppens pressmeddelande över dagens händelser.

Det som benämns "Bolkenstein" i pressmeddelandet är liktydigt med tjänstedirektivet. Det kallas bara olika beroende vart ifrån man kommer.

Sarko är här.

Du ljuva framtid är här.

Soligt och varmt för de redan priviligerade och hett om öronen för resten (arbetslösa, panka, deltidsarbetande, heltidsarbetande men fattiga ändå, hemlösa, homosexuella, kvinnor, invandrare, halta och lytta människor av alla de slag).

Svar på tal.

Någon från Migrationsverket i sydvästra Sverige har googlat frasen "Vad händer med arbetslinjen? : ska arbetslösa ta första bästa jobb?" och hamnat på min blogg.

Jag tar och svarar på den frågan här och nu: NEJ, vilket även inkluderar dem vederbörande handlägger i sin profession på Migrationsverket.

Gott humör.

K, blir man alltid på gott humör av.

För den som inte stiftat bekantskap med K:s blogg "Mat och politik", bör göra det inom snar framtid.

Hans senaste eskapader i myllan är synnerligen frestande.

Jippo med tydlig touch av smaklöshet och lika delar historielöshet.

Ibland är det synd att man inte bär med sig en kamera, eller ganska ofta faktiskt. Och nej, min mobil har jag inte bytt ut på superlänge o har således ingen inbyggd.

Det har som sagt varit jippo i stan. Alla EU:s institutioner har haft öppet hus: Kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Regionkommittéen.

Utanför EU-parlamentet, på Place Luxembourg låg en enormt stor bok. Det skulle föreställa Romfördragets text. Den som ville kunde skriva under detta fördrag med en stor penna. Jag och min kompanjon, eller vad man ska kalla Frank, pratade om alla roliga upptåg man skulle kunna göra med denna bok och sedan fota våra uttänkta dåd. Men vi kom inte så långt.

Överallt stod små tält med reklam för diverse hörn av Europa. Vi var ute efter gratis dricka, för det var så varmt. Frank lyckades bli bjuden på rejält upphättad öl (pissljummen i vardagligt tal). Jag sänkte mig inte så lågt.

Inne i parlamentet hade den konservativa politiska gruppen EPP-ED (där dom svenska moderaterna och kristdemokraterna sitter) lyckats mobilisera stort. Dom bjöd på alkoholhaltig dryck och i bakgrunden spelades Bethovens nionde symfoni, som numera kallas för Europahymnen. Småpackade finklädda EPP-anhängare stod i små gäng o skrattade.

Till sist vill jag uppmärksamma var och en på att det har byggts en afrikansk by idag, här i Bryssel.

Det finns något som heter Kommissionens Generaldirektorat. Dessa generaldirektorat har olika inriktning.

Det här bjöd dom på idag:

"Generaldirektoratet för jordbruk anordnar gratis fruktutdelning, Generaldirektoratet för utveckling bygger en afrikansk by och forskningsdirektoratet demonstrerar intelligenta bilar. I samarbete med OLAF visar Generaldirektoratet för tull och beskattning spårhundar och den belgiska tullens scanner-bil".

Det här med att bygga afrikanska byar har en - vad ska jag säga - en lite tråkig historia här i Belgien. Kung Leopold, den gamle tyrannen och folkmördaren tog hit ett gäng afrikaner i samband med att han inrättade ett museum utanför stan 1897.

Muséet heter Kungliga Muséet för Central Afrika. Han ville visa upp vad han hållit på med i Kongo och vad han snott med sig därifrån. Sagt och gjort; han ville göra det så autentiskt som möjligt och därav afrikanerna, som allmänheten fick beskåda i autentiska hyddor. Afrikanerna, som han släpade hit, dog allihop efter en kort tid i Belgien.

Läs gärna min krönika med anledning av mitt första besök på ovan nämnda museum, så får ni än mer bakgrund till dagens osmakliga spektakel.

Saker jag inte ska göra idag:

1. Traska omkring här.


PS. Måste beskådas.

Bilden är syptomatisk för EU:s storhetsvansinne och distanslöshet inför sin "roll" i världen.

Ett par afrikanska barn under ett EU-paraply. Dom ska på nåt sätt illustrera följande jippo:

"Ett nytt nationellt frimärke som ritats av barn för att uppmärksamma EU:s 50-årsjubileum presenteras också den 9 maj i Tanzania.

Samma dag åskådliggör en teatergrupp på ett uppsluppet sätt vilka myter och drömmar som unga tanzanier har om Europa. De framför en pjäs på ”Swanglish”, en folklig blandning av engelska och swahili".

Särskilt Belgien har en skön historia av kolonialism, men befinner sig bland sina gelikar, om jag säger så, i EU-sammanhang. Sitter tryggt i båten, skulle man också kunna uttrycka det.

...The Scramble for Africa.

Läsa.

Jag har inga andra ambitioner än att komma med ett boktips. Läsa bör man - som bekant - annars dör man. Själsligt i alla fall.

Nej, jag har inte läst Isobels bok, utan en amerikansk författare vid namn Jonathan Safran Foer. På engelska heter den "Extremely Loud & Incredibly Close", lite googlande fann den svenska översättningen: "Extremt högt & otroligt nära ". Hade inte hört talas om varken honom eller boken för en vecka sedan. Det är nu ändrat.

Jag fick den av en vän, som varnade för slutet. Men, hur ovanligt är det med sorgliga slut, tänkte jag. Dom kan man ju....Nej, inte efter det här.

Köp eller låna. Läsa den, ska man.

Venezuela drar sig ur.

Utmärkt inledning på 1 majfirandet, hoppas att någon, som ska hålla tal idag, hinner plita ner och informera om Chavez unika beslut.