torsdag, februari 23, 2006
onsdag, februari 22, 2006
Sanningen obekväm för Israel.
EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson (V) har ställt en skriftlig fråga till rådet om omständigheterna kring tillbakadragandet av kritisk rapport om Israel. Hon har nu fått ett skriftligt svar av rådet. Jag återger här korrespondensen i sin helhet. Först Eva-Britts skriftliga fråga - längre ner på sidan - rådets svar samt Eva-Britts kommentar till svaret i form av pressmeddelande.
Rådet svarar:
Utdrag ur pressmeddelande, från Eva-Britt Svensson, där hon ger sin kommentar till rådets agerande:
Läs gärna Ali Esbatis text Israel som Apartheidstat.
Måndagen den 12 december stoppade ministerrådet publiceringen av en rapport om förhållandena i östra Jerusalem. Rapporten hade beställts av kommissionen och den visade sig vara mycket kritisk mot Israel, framför allt när det gäller bosättaraktiviteterna och byggandet av säkerhetsbarriären. Beslutet att inte publicera rapporten välkomnades av israeliska diplomater som har lobbat hårt i Bryssel den senaste tiden mot rapporten. De har förklarat rapporten ”very unpleasant” och säger att den hotar att försämra relationerna mellan Israel och EU.
Beslutet att inte publicera rapporten togs av EU:s utrikesministrar med Jack Straw som ordförande. Skarp kritik mot detta beslut har bland annat kommit från den brittiske parlamentsledamoten Phyllis Starkey som är ordförande för Labour Middle East Council.
Att undanhålla och hemlighålla ett sådant här dokument väcker naturligtvis frågor och bestörtning.
Kan rådet utveckla varför beslutet togs om att inte publicera rapporten och om detta har skett med hänsyn till den israeliska statens intressen?
Rådet svarar:
Unionen är fortsättningsvis oroad över situationen i östra Jerusalem. EU:s utrikesministrar behandlade denna fråga på sina sammanträden den 21 november och den 12 december 2005.
På sammanträdet den 12 december 2005 fastställde utrikesministrarna att det skulle vara kontraproduktivt att offentliggöra rapporten med beaktande av de förändrade omständigheterna i Israel och de ockuperade områdena, däribland det förestående valet på bägge sidor. Även i fortsättningen är frågor om östra Jerusalem högt prioriterade inom ramen för EU:s politik gentemot den israeliska regeringen på samtliga nivåer.
Utdrag ur pressmeddelande, från Eva-Britt Svensson, där hon ger sin kommentar till rådets agerande:
- Sanningen var alltså för obekväm för Israel, därför skulle den hållas hemlig för världen, säger Eva-Britt Svensson (v), EU-parlamentariker. Uppenbarligen driver Israel en politik i de ockuperade områdena som de inte kan stå för inför omvärlden, säger Svensson. Det anser jag borde vara en anledning att skärpa politiken gentemot Israel, inte att ge efter för påtryckningar. Med denna mörkläggning på Israels begäran har rådet tyvärr skadat omvärldens förtroende för både EU och Sverige.
Läs gärna Ali Esbatis text Israel som Apartheidstat.
tisdag, februari 21, 2006
200 000 nya jobb i offentlig sektor!

Med bakgrund av förra inlägget vill jag påa Vänsterpartiets krav: 200 000 nya jobb i offentlig sektor!
Unga företagare - framtidens underklass.
SVT sänder på måndagarna ett utmärkt samhällsprogram som heter Faktum. Igår tog programmet upp den hyfsat hausade trenden: nämligen att bli din egen, skaffa F-skattesedel och kalla dig konsult/egen företagare. Tjatet om hur bra det är att starta eget har pågått ett par år nu. Redan under gymnasietiden erbjuds program och kurser som ska producera och utbilda nya entreprenörer. Ofta ser vi käcka gymnasieungdomar som vunnit det och det priset för uppfinningsrikedom och goda idéer.
Samtidigt gläfser borgarna om bättre villkor för små - och medelstora företag (ska kunna anställa och sparka folk när som helst, hur som helst samt till lägre lön). Bli din egen. När anställningsvillkoren, lönen, grundläggande rättigheter beskärs, när projektanställningarna, vikariaten, frånvaron av jobb blir för mycket rekommenderas du ( eg. tvingas du) att starta eget. Myten kring den egna, fria företagaren frodas och närs av borgarna och det privata näringslivet. "Du behövs, utan dig och dina småföretagarvänner med enskild firma stannar Sverige". Det du egentligen får göra med din F-skattesedel, är att konkurrera ut dina arbetskamrater med lägre lön: den som pallar längst arbetsdag till lägst lön vinner.
Faktum visar att arbetsgivare hellre anlitar personer med enskild firma än att anställa. På så sätt slipper arbetsgivaren ansvar -och den som utför arbetet blir av med de rättigheter som anställda har på arbetsmarknaden. Det innebär att man tvingas jobba med stora risker och dessutom i de flesta fall för en låg ersättning.
Vilka är det som tvingas ner i träsket? Jo, som vanligt är det folk med invandrarbakgrund, som inte kommer in på arbetsmarknaden, beroende på rent rasistiska strukturer: Arne istället för Ali får komma till anställningsintervjun. Det är dom med låg eller ingen utbildning alls som av Arbetsförmedlingen rekommenderas att gå på starta-eget-kurs och framför allt är det unga människor. Projektanställningar istället för fasta jobb tvingar unga att bli egna företagare. Unga F-skattare är den nya underklassen - utan någon trygghet.
Samtidigt gläfser borgarna om bättre villkor för små - och medelstora företag (ska kunna anställa och sparka folk när som helst, hur som helst samt till lägre lön). Bli din egen. När anställningsvillkoren, lönen, grundläggande rättigheter beskärs, när projektanställningarna, vikariaten, frånvaron av jobb blir för mycket rekommenderas du ( eg. tvingas du) att starta eget. Myten kring den egna, fria företagaren frodas och närs av borgarna och det privata näringslivet. "Du behövs, utan dig och dina småföretagarvänner med enskild firma stannar Sverige". Det du egentligen får göra med din F-skattesedel, är att konkurrera ut dina arbetskamrater med lägre lön: den som pallar längst arbetsdag till lägst lön vinner.
Faktum visar att arbetsgivare hellre anlitar personer med enskild firma än att anställa. På så sätt slipper arbetsgivaren ansvar -och den som utför arbetet blir av med de rättigheter som anställda har på arbetsmarknaden. Det innebär att man tvingas jobba med stora risker och dessutom i de flesta fall för en låg ersättning.
Vilka är det som tvingas ner i träsket? Jo, som vanligt är det folk med invandrarbakgrund, som inte kommer in på arbetsmarknaden, beroende på rent rasistiska strukturer: Arne istället för Ali får komma till anställningsintervjun. Det är dom med låg eller ingen utbildning alls som av Arbetsförmedlingen rekommenderas att gå på starta-eget-kurs och framför allt är det unga människor. Projektanställningar istället för fasta jobb tvingar unga att bli egna företagare. Unga F-skattare är den nya underklassen - utan någon trygghet.
måndag, februari 20, 2006
"Dålig ekonomi stoppar sjuka från att söka läkare".
Undersökningarna hopar sig. Förra inlägget baserades på Socialstyrelsens statistik över handikappade och resursfördelning mellan män och kvinnor. Detta inlägg är kommentarer utifrån Folkhälsoinstitutets undersökning om rätten till vård på lika villkor. Förra inlägget visar hur könsmaktsordningen segregerar, detta inlägg hur klasstillhörighet påverkar tillgång till hälso - och sjukvård. Klass och kön - två förtryckande strukturer som genomgriper alla plan och nivåer i en människas liv. Två perspektiv som alltid måste finnas i huvudet samtidigt, när samhället analyseras.
Svart på vitt: De sjukas ekonomi avgör om de söker läkarvård eller inte. Så uppenbart enkelt är det. Är du pank måste du prioritera. Fakta: Trots dålig hälsa, avstod enl undersökningen, tre gånger så många med ekonomiska svårigheter från att söka läkarvård jämfört med personer utan ekonomiska svårigheter.
Läkarbesök, receptbelagd medicin, tandläkarbesök, försäkringar, tidningsprenumeration, sjukskrivning/semester/ledighet (=inkomstbortfall), klädköp osv osv går fetbort. Du får istället ägna många nätter att tänka ut hur du ska klara av hyran när visstidsanställningen/vikariatet/studierna/praktiken upphör. Våren sabbas av att du inte vet hur du ska försörja dig under sommaren, för många är julen ångest eftersom julklappsinköp inte går ihop med obefintlig budget. Har du ingen inkomst att räkna med är det svårt eller omöjligt att skaffa bostad. Den onda cirkeln är kompakt.
Det är ju inte svårt att räkna ut att det är en helt för jävlig situation för alla Sveriges låginkomsttagare. Förutom fysiska besvär, som man inte har råd att åtgärda, tillkommer inte sällan psykiska åkommor. Depression är ofta en direkt följd av den sociala situationen. Att vara pank tär.
Ett samhälle där klasstillhörighet avgör din fysiska och psykiska status är direkt skadligt, för att inte säga livshotande. Lägg till kön och du som kvinna har rätt kassa odds att klara dig helskinnad.
Svart på vitt: De sjukas ekonomi avgör om de söker läkarvård eller inte. Så uppenbart enkelt är det. Är du pank måste du prioritera. Fakta: Trots dålig hälsa, avstod enl undersökningen, tre gånger så många med ekonomiska svårigheter från att söka läkarvård jämfört med personer utan ekonomiska svårigheter.
Läkarbesök, receptbelagd medicin, tandläkarbesök, försäkringar, tidningsprenumeration, sjukskrivning/semester/ledighet (=inkomstbortfall), klädköp osv osv går fetbort. Du får istället ägna många nätter att tänka ut hur du ska klara av hyran när visstidsanställningen/vikariatet/studierna/praktiken upphör. Våren sabbas av att du inte vet hur du ska försörja dig under sommaren, för många är julen ångest eftersom julklappsinköp inte går ihop med obefintlig budget. Har du ingen inkomst att räkna med är det svårt eller omöjligt att skaffa bostad. Den onda cirkeln är kompakt.
Det är ju inte svårt att räkna ut att det är en helt för jävlig situation för alla Sveriges låginkomsttagare. Förutom fysiska besvär, som man inte har råd att åtgärda, tillkommer inte sällan psykiska åkommor. Depression är ofta en direkt följd av den sociala situationen. Att vara pank tär.
Ett samhälle där klasstillhörighet avgör din fysiska och psykiska status är direkt skadligt, för att inte säga livshotande. Lägg till kön och du som kvinna har rätt kassa odds att klara dig helskinnad.
Systematisk diskriminering
Handikappade kvinnor får sämre stöd än män i dito situation. En rapport från Socialstyrelsen visar att handikappade män får bostad och jobb, medan kvinsen erbjuds färdtjänst och sjukersättning. Män görs aktiva. Kvinnor passiva. Offentliga medel används för att fördjupa och segregera könen till mäns fördel. Man blir trött in i själen av att denna förbannade könsmaktsordning tar sig så perverterade uttryck.
Socialstyrelsen sägs inte veta varför "skillnaderna är så kraftiga" Att det kan bero på att "män och kvinnor har olika behov". Hej Socialstyrelsen, jag och ett par hudratusen till kan informera om att det beror på systematisk diskriminering p g a kön. Kvinnor är underordnade männens behov. Det kallas struktur. Förtryckande struktur. För information: Kvinnor tycker inte om att bo i sämre utrustade lägenheter än män. Kvinnor tycker inte att det är roligare att få sjukersättning istället för jobb.
Det framkommer också i rapporten att handikappade män har ett så kallat bilstöd, medan de handikappade kvinnorna får nöja sig med färdtjänst. Återigen: aktivt stöd kontra passivt. Män dyrare. Kvinnor billigare.
Könsdiskirminering finns överallt i vårt hälsovårdssystem. Under våren 2005 arbetade Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för V, fram ett betänkande i EU-parlamentet som handlade om jämställdheten inom vården (eller egentligen frånvaron av den). Hennes arbete visade att kön är avgörande för hur läkare/sjukvårdspersonal förstår symptom, ställer diagnos och behandlar - detta även när kvinnors och mäns sympotm är exakt lika.
Danderyds sjukhus i Sockholm har kommit fram till att på deras sjukhus är det stora skillnader mellan män och kvinnor gällande ordination, behandling och kostnader. Exempelvis fick män dubbelt så många ljusbehandlingar av kroppen än kvinnor vid diagnosen eksem och psoriasis. Kvinnorna ordinerades i högre grad självbehandling genom exempelvis salva. För att uttrycka sig i klartext: medan männen fick professionell svindyr behandling, gick kvinsen till apoteket för att köpa salva. Det är ju helt sanslöst.
En eloge dock till Daneryds sjukhus för att genomfört en verksamhetsanalys ur ett genusperspektiv. Det borde vara gängse förfarande.
Socialstyrelsen sägs inte veta varför "skillnaderna är så kraftiga" Att det kan bero på att "män och kvinnor har olika behov". Hej Socialstyrelsen, jag och ett par hudratusen till kan informera om att det beror på systematisk diskriminering p g a kön. Kvinnor är underordnade männens behov. Det kallas struktur. Förtryckande struktur. För information: Kvinnor tycker inte om att bo i sämre utrustade lägenheter än män. Kvinnor tycker inte att det är roligare att få sjukersättning istället för jobb.
Det framkommer också i rapporten att handikappade män har ett så kallat bilstöd, medan de handikappade kvinnorna får nöja sig med färdtjänst. Återigen: aktivt stöd kontra passivt. Män dyrare. Kvinnor billigare.
Könsdiskirminering finns överallt i vårt hälsovårdssystem. Under våren 2005 arbetade Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för V, fram ett betänkande i EU-parlamentet som handlade om jämställdheten inom vården (eller egentligen frånvaron av den). Hennes arbete visade att kön är avgörande för hur läkare/sjukvårdspersonal förstår symptom, ställer diagnos och behandlar - detta även när kvinnors och mäns sympotm är exakt lika.
Danderyds sjukhus i Sockholm har kommit fram till att på deras sjukhus är det stora skillnader mellan män och kvinnor gällande ordination, behandling och kostnader. Exempelvis fick män dubbelt så många ljusbehandlingar av kroppen än kvinnor vid diagnosen eksem och psoriasis. Kvinnorna ordinerades i högre grad självbehandling genom exempelvis salva. För att uttrycka sig i klartext: medan männen fick professionell svindyr behandling, gick kvinsen till apoteket för att köpa salva. Det är ju helt sanslöst.
En eloge dock till Daneryds sjukhus för att genomfört en verksamhetsanalys ur ett genusperspektiv. Det borde vara gängse förfarande.
fredag, februari 17, 2006
Jaaaaa!!!
Hockeylaget är i OS-final!!!!! Senast Sverige var i hockeyfinal var 1994. 12 år sedan. Vilken bragd!
Karlarna surar
Ett gäng karlar från Vänsterpartiet uttalar sig idag i Sydsvenskan om det faktum att mer än hälften av partiets kandidater till riksdagen är kvinnor.
Surkartet Rolf Dahlén, ordförande för vänsterpartiet i Nyköping står för ett av dom suraste inläggen:
Anders Wiklund, riksdagsman från Dalarna anser att "kvinnodominansen försvagar partiets kompetens inom vissa områden":
– Risken är att frågor som har med könsmakt och feminism att göra placeras högre på dagordningen – om det nu går. De ligger ju högt redan, säger han.
Hela artikeln igenom varvas inläggen med den ena syrliga kommentaren efter den andra. Det hela blir parodiskt. Radiosartirsprogrammet Public Service kunde inte gjort det bättre.
Surkartet Rolf Dahlén, ordförande för vänsterpartiet i Nyköping står för ett av dom suraste inläggen:
Vi gamla jobbare får hålla igen. Men kvinnorepresentationen börjar bli i överkant. Det går numera två tjejer på en kille i vårt parti..
Anders Wiklund, riksdagsman från Dalarna anser att "kvinnodominansen försvagar partiets kompetens inom vissa områden":
– Risken är att frågor som har med könsmakt och feminism att göra placeras högre på dagordningen – om det nu går. De ligger ju högt redan, säger han.
Hela artikeln igenom varvas inläggen med den ena syrliga kommentaren efter den andra. Det hela blir parodiskt. Radiosartirsprogrammet Public Service kunde inte gjort det bättre.
Grälsjuk sosse.
Socialdemokraten och kappvändaren Jan Andersson angriper - i en artikel på Europaportalen - Vänsterpartiet för att dom inte stöder förslaget till tjänstedirektiv. Jonas Sjöstedt ger här svar på tal.
Jonas avslutning är klockren:
Skrev om det redan för en vecka sedan om det uppenbart skumma i att moderater och socialdemokrater gör gemensam sak.
Jonas avslutning är klockren:
Vi välkomnar att Europarlamentets majoritet har lyft bort många av de sämsta delarna av EU-kommissionens förslag, det är något vi har bidragit till med vårt röstande. Men det förslag som nu ligger, och som Jan Andersson helt okritiskt jublar över, är inte mer radikalt än att även de svenska moderaterna och den reaktionära kommissionen stöder det.
Skrev om det redan för en vecka sedan om det uppenbart skumma i att moderater och socialdemokrater gör gemensam sak.
torsdag, februari 16, 2006
Nu handlar det om uthållighet
En mycket bra ledare finnas att läsa i veckans nummer av Flamman, som berör rävspelet kring tjänstedirektivet.
A COMPROMISE FOR THE WORST!
BOLKESTEIN: A COMPROMISE FOR THE WORST!
Our objective remains the rejection of the directive
Declaration by Francis WURTZ, President of the GUE/NGL group
Strasbourg, 16 February 2006
A compromise for the worst between the European socialist and right-wing parties has just been approved by a majority of the European Parliament. To all the concessions already yielded to the conservatives in previous versions of this compromise, two additional and significant steps backward have been added at the last minute; the PES accepted to withdraw from the list of fields excluded from the scope of the directive ..."social policy" and "consumer protection" having already given way to the exclusion of "services of general economic interest"! For our group, this is clearly unacceptable.
The adopted text is not on a par with the impressive mobilisation that took place on numerous occasions throughout Europe against the directive. Needless to say, the explicit reference to the "country of origin" principle has disappeared from the proposal. But the European Commission recalled last Tuesday the "European Court of Justice case law" that it intended using as its basis. In fact, even in the absence of this formulation in the adopted text, this would give the Court of Justice the last word, in very many respects. The improvements which have been agreed on are above all in the list of the fields to which the directive cannot be applied: our group was involved in a very constructive way in drawing up this list of exclusions, putting forward many proposals and voting for all those coming from other left-wing groups. Even so, we do not want a directive that continues to make competition the rule and the safeguard of acquired rights an exception which must be justified on a case-by-case basis. Our group firmly believes that it is in tune with the expectations of millions of European men and women by proposing an amendment calling for the outright rejection of the Bolkestein directive. The Greens have done the same and a non-negligible minority of socialist MEPs has rallied around this position. In our view, this must mean a firm commitment in the battles to come.
Because, very fortunately, the arm-wrestling match with the Commission and the European Council of Ministers will not stop here! During the months ahead and right up to the final vote by the European Parliament, public debates and social mobilisation will continue and even intensify. As it has done since the very beginning, the European United Left/Nordic Green Left will work permanently alongside social actors in all their diversity. Our objective remains the rejection of the directive.
Our objective remains the rejection of the directive
Declaration by Francis WURTZ, President of the GUE/NGL group
Strasbourg, 16 February 2006
A compromise for the worst between the European socialist and right-wing parties has just been approved by a majority of the European Parliament. To all the concessions already yielded to the conservatives in previous versions of this compromise, two additional and significant steps backward have been added at the last minute; the PES accepted to withdraw from the list of fields excluded from the scope of the directive ..."social policy" and "consumer protection" having already given way to the exclusion of "services of general economic interest"! For our group, this is clearly unacceptable.
The adopted text is not on a par with the impressive mobilisation that took place on numerous occasions throughout Europe against the directive. Needless to say, the explicit reference to the "country of origin" principle has disappeared from the proposal. But the European Commission recalled last Tuesday the "European Court of Justice case law" that it intended using as its basis. In fact, even in the absence of this formulation in the adopted text, this would give the Court of Justice the last word, in very many respects. The improvements which have been agreed on are above all in the list of the fields to which the directive cannot be applied: our group was involved in a very constructive way in drawing up this list of exclusions, putting forward many proposals and voting for all those coming from other left-wing groups. Even so, we do not want a directive that continues to make competition the rule and the safeguard of acquired rights an exception which must be justified on a case-by-case basis. Our group firmly believes that it is in tune with the expectations of millions of European men and women by proposing an amendment calling for the outright rejection of the Bolkestein directive. The Greens have done the same and a non-negligible minority of socialist MEPs has rallied around this position. In our view, this must mean a firm commitment in the battles to come.
Because, very fortunately, the arm-wrestling match with the Commission and the European Council of Ministers will not stop here! During the months ahead and right up to the final vote by the European Parliament, public debates and social mobilisation will continue and even intensify. As it has done since the very beginning, the European United Left/Nordic Green Left will work permanently alongside social actors in all their diversity. Our objective remains the rejection of the directive.
Parlamentet strök ursprungslandsprincipen
EU-parlamentet röstade idag för tjänstedirektivet, som är kommissionens förslag till hur EU:s tjänstemarknad ska öppnas upp. Parlamentet stödde kompromissen mellan socialisterna i PSE och de konservativa i EPP, som bland annat tar bort ursprungslandsprincipen.
Det är dock oklart vad som ska ersätta den omstridda principen, som anger att ett företag som driver tjänsteverksamhet i ett annat land ska följa reglerna i sitt hemland.
Vänsterpartiet var inte nöjda med kompromissen mellan konservativa och socialister, men röstade ändå för den:
Det är dock oklart vad som ska ersätta den omstridda principen, som anger att ett företag som driver tjänsteverksamhet i ett annat land ska följa reglerna i sitt hemland.
Vänsterpartiet var inte nöjda med kompromissen mellan konservativa och socialister, men röstade ändå för den:
- Vi röstade först för att avvisa hela direktivet eftersom det är ett angrepp på löntagarna, säger Jonas Sjöstedt (v), EU-parlamentariker. När avvisandet föll stödde vi kompromissen som trots allt är en förbättring och tar bort ursprungslandsprincipen. Men eftersom det återstod många oklarheter som riskerar att försämra för löntagare och konsumenter, valde vi till slut att inte stödja det ändrade lagförslaget.
- Monstret fick sina tänder utdragna, men det är fortfarande fult, säger Eva-Britt Svensson (v), EU-parlamentariker. Ursprungslandsprincipen är borta, man ingen vet vad som ska gälla istället. En sådan lag lämnar över makten från de folkvalda till juristerna i EG-domstolen, ursprungslandsprincipen ersätts med en domstolsprincip.
onsdag, februari 15, 2006
Några röster från gårdagens debatt.
Under gårdagen debatterades som bekant det liggande förslaget till tjänstedirektiv. Debatten varade under flera timmar och för den som inte befann sig på plats i Strasbourg, kunde via webb-tv följa vad som sades. Det gängse förfarandet kring en debatt är att först får föredraganden ordet, alltså den person av EU-parlamentarikerna som lett arbetet kring parlamentets förslag till ett direktiv. Därefter får man höra en representant från rådet, som redogör för dess förhållningssätt och tankar kring det liggande förslaget och sist den kommissionär som är ansvarig för det fackområde som berörs. I det här fallet EU:s inre marknad.
Nedan följer referat av vad som sades. Svenska ledamöters tal kommer långt ner på sidan. Notera gärna kommissionär McGreevys (han som tjafsade om att svenska kollektivavtal inte var förenliga med EG-rätt) slutkläm (längst ned på sidan). Referaten grundar sig dels på mina anteckningar av debatten samt presstjänst.
Föredraganden för parlamentets omarbetning av tjänstedirektivet heter Evelyn Gebhardt. Hon är tysk och tillhör den socialistiska gruppen.
Gebhardt inledde debatten med att betona att direktivet om tjänster på den inre marknaden tillsammans med den nya konstitutionen tillhör EU:s viktigaste lagstiftning.
- Tjänster måste åtnjuta fri rörlighet i EU precis som varor, kapital och personer, sade hon. Det fastställs redan i EG-fördraget. Vi behöver ett direktiv som inte är alltför byråkratiskt och som ska gagna personer som utför tjänster i EU och på vars axlar Europas konkurrenskraft vilar, sade hon.
Rådet representerades av Martin Bartenstein, österrikisk ekonomi- och sysselsättningsminister, ansåg att förslaget att upprätta en inre marknad för tjänster är nödvändigt för att främja tillväxt och därmed sysselsättning.
– Förverkligandet av den inre marknaden ska ge ekonomiska fördelar, inte möjligheter att försvaga den europeiska sociala modellen. Europas medborgare har rätt till en inre marknad för tjänster utan att drabbas av social dumpning, fortsatte Bartenstein.
Kommissionens ordförande José Manuel Barroso konstaterade att debatten och torsdagens omröstning är viktiga för Europas framtid. Men det återstår mycket arbete innan EU:s ekonomier kan dra nytta av de grundläggande friheterna i EG-fördraget.
Förslaget är en kompromiss som tar hänsyn till den legitima oro som uttryckts över skydd av sociala framsteg, respekterar fördraget och är i linje med EU:s strategi för tillväxt och utveckling. Det är ett steg framåt mot en verklig marknad för tjänster, sade Barroso.
Kommissionär Charlie McCreevy, med ansvar för inre marknaden och tjänster, lyfte fram administrativ förenkling för företagen, tidsbesparingar, möjlighet för konsumenterna att fullt ut utnyttja den inre marknaden och att göra välinformerade val som några positiva aspekter av förslaget.
McCreevy ser positivt på ändringsförslag från Europaparlamentet som syftar till förtydligande och administrativ förenkling. Han menade också att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bör vara kvar i förslaget och att undantag från direktivet ska begränsas. Att hälsotjänster undantas från tjänstedirektivet innebär inte att man kan bortse från EG-domstolens rättspraxis när det gäller patienters rörlighet, påpekade han. McCreevy ansåg att direktivet innebär ett stort steg i riktning mot ett fullbordande av den inre marknaden för tjänster.
Han betonade också att: Begränsningar för tjänster från andra länder måste bedömas enligt principen om icke-diskriminering och proportionalitet. "Detta är särskilt viktigt med hänsyn till artikel 16" (principen om ursprungsland).
Hans-Gert Pöttering (EPP-ED, DE), dvs den konservativa gruppen i parlamentet, sade att hans grupp välkomnade demonstrationen eftersom det stora deltagandet visar att medborgarna insett att Europaparlamentet faktiskt har makt. Pöttering menade dock att demonstranterna efter parlamentets omröstning inte hade så mycket att vara rädda för längre.
Socialistgruppens Martin Schulz (PSE, DE) sade att direktivet med rätta varit det mest omstridda förslaget på länge. Det gäller nämligen vilken samhällsmodell vi vill ha i EU. Välfärd och tillväxt visst, men med respekt för den sociala modellen. Bolkestein ville skapa tillväxt genom lägre löner och sämre sociala villkor, sade han. Parlamentet har dock stått enigt emot social dumpning. Bolkestein-direktivet finns inte längre.
Graham Watson från den liberala gruppen(ALDE, GB) sade att det fanns god livskraft i Bolkestein-direktivet.
- Parlamentet måste välja mellan reformer som banar väg för ett dynamiskt, konkurrenskraftigt EU som skapar nya jobb, välfärd och nya möjligheter för sina medborgare eller protektionism som innebär kortsiktiga vinster för ett fåtal och nackdelar för alla, framför allt för r EU:s 20 miljoner arbetslösa.
Heide Rühle från de gröna (Verts/ALE, DE) sade att ett lagstiftningsdirektiv sällan så till den grad har polariserat samhället. Rättssäkerheten har tyvärr inte vunnit på kompromissen. Istället för att vara vagt är texten nu väldigt snårig. Domstolen kommer att få nya fall på sitt bord, spådde hon. Enligt henne borde direktivet bara ha gällt kommersiella tjänster och på intet sätt tjänster i allmänhetens intresse eller av allmänt ekonomiskt intresse som bör behandlas separat. Nu har man en vittomspännande definition av ordet tjänst och anger sedan en lång rad undantag som är svåra att överblicka.
Francis Wurtz (GUE/NGL, FR) från förenade vänstergruppen:
- Är det nu ett bättre förslag som föreligger efter parlamentets ändringar? Nej, det tycker inte vi. Följderna för nuvarande regelverk är svåra att överblicka. Hittills har EG-domstolen försvarat principen om ursprungsland, det är detta vi borde bekämpa, det görs inte tillräckligt.
Wurtz trodde att ledamöterna överskattar bredden på respekten av de sociala villkoren.
- Det går alltid för ett företag att anlita en egenföretagare för att underminera alla arbetsrättsliga bestämmelser. Den maximalt tillåtna arbetstiden i EU varierar dessutom mellan 48 och 60 timmars arbetsvecka. Rättssäkerhet råder inte. Vi i vår grupp vill förkasta förslaget eller ge mottagarlandets regler företräde.
Inlägg från svenska ledamöter:
- Förslaget till tjänstedirektiv är reaktionärt., Det hotar löntagarnas rättigheter och det riskerar att leda till social dumping, inledde Jonas Sjöstedt (GUE/NGL, SE) som sade att hans grupp avvisar förslaget helt. Om direktivet bibehålls vid omröstningen kommer gruppen att försöka minimera dess skadeverkningar genom att rösta bort ursprungslandsprincipen och för att en rad sektorer undantas från direktivets räckvidd.
Cecilia Malmström, Folkpartist, underströk att tjänstesektorn är en växande del av EU:s ekonomier, med stora möjligheter till jobb och tillväxt. Hon ansåg därför att det brådskar med att öppna och reformera de europeiska ekonomierna:
- Ursprungslandsprincipen är listig på det sättet att den skapar en verklig inre marknad utan diskriminering. Detta är ett stort framsteg för medborgarna och för företagen.
Carl Schlyter, miljöpartist (Verts/ALE, SE) ansåg att parlamentet kapitulerar från sin politiska roll.
- Kompromissen tar bort namnet ursprungslandsprincipen och ersätter den med ett politiskt vakuum. Detta vakuum fylls av domstolen som kommer att återinföra ursprungslandsprincipen, eftersom den konsekvent sätter inre marknad före andra hänsyn. Domstolen kan inte avsättas och inte heller utkrävas ansvar. Är det demokrati? undrade han.
Han befarande att endast stora bolag med arméer av jurister kommer att kunna hävda sina intressen med direktivet.
Hélène Goudin (IND/DEM, SE) sade att Svenska Junilistan värnar om en väl fungerande inre marknad och därför har en positiv inställning till tjänstedirektivet. Samtidigt värderar Junilistan det nationella självbestämmandet, fortsatte hon.
Socialdemokraten Jan Andersson ansåg det vara en bra kompromiss som fördjupar den inre marknaden, samtidigt som den värnar om trygghet på arbetsmarknaden och skyddar de offentliga tjänsterna.
- Jag hävdar att detta direktiv leder framåt, det är tydligare än nuläget och därför bör vi rösta ja.
Moderaten Charlotte Cederschiöld (EPP-ED, SE) ansåg att tjänstedirektivet är ett gigantiskt steg för EU och ett litet steg för frihandeln. Enligt henne var undantagen för många, och hon var rädd att principen blir för svag. Kommissionen har därför ett särskilt ansvar i det fortsatta arbetet, menade hon.
Avlutande kommentar från kommissionen
Charlie McCreevy sade att han fått intrycket av att det fanns brett stöd för direktivet och att det råder kompromissanda. Efter Europaparlamentets omröstning kommer kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag, förhoppningsvis före april månads utgång. Han varnade för alltför många undantag och en för restriktiv skrivning av artikel 16.
Nedan följer referat av vad som sades. Svenska ledamöters tal kommer långt ner på sidan. Notera gärna kommissionär McGreevys (han som tjafsade om att svenska kollektivavtal inte var förenliga med EG-rätt) slutkläm (längst ned på sidan). Referaten grundar sig dels på mina anteckningar av debatten samt presstjänst.
Föredraganden för parlamentets omarbetning av tjänstedirektivet heter Evelyn Gebhardt. Hon är tysk och tillhör den socialistiska gruppen.
Gebhardt inledde debatten med att betona att direktivet om tjänster på den inre marknaden tillsammans med den nya konstitutionen tillhör EU:s viktigaste lagstiftning.
- Tjänster måste åtnjuta fri rörlighet i EU precis som varor, kapital och personer, sade hon. Det fastställs redan i EG-fördraget. Vi behöver ett direktiv som inte är alltför byråkratiskt och som ska gagna personer som utför tjänster i EU och på vars axlar Europas konkurrenskraft vilar, sade hon.
Rådet representerades av Martin Bartenstein, österrikisk ekonomi- och sysselsättningsminister, ansåg att förslaget att upprätta en inre marknad för tjänster är nödvändigt för att främja tillväxt och därmed sysselsättning.
– Förverkligandet av den inre marknaden ska ge ekonomiska fördelar, inte möjligheter att försvaga den europeiska sociala modellen. Europas medborgare har rätt till en inre marknad för tjänster utan att drabbas av social dumpning, fortsatte Bartenstein.
Kommissionens ordförande José Manuel Barroso konstaterade att debatten och torsdagens omröstning är viktiga för Europas framtid. Men det återstår mycket arbete innan EU:s ekonomier kan dra nytta av de grundläggande friheterna i EG-fördraget.
Förslaget är en kompromiss som tar hänsyn till den legitima oro som uttryckts över skydd av sociala framsteg, respekterar fördraget och är i linje med EU:s strategi för tillväxt och utveckling. Det är ett steg framåt mot en verklig marknad för tjänster, sade Barroso.
Kommissionär Charlie McCreevy, med ansvar för inre marknaden och tjänster, lyfte fram administrativ förenkling för företagen, tidsbesparingar, möjlighet för konsumenterna att fullt ut utnyttja den inre marknaden och att göra välinformerade val som några positiva aspekter av förslaget.
McCreevy ser positivt på ändringsförslag från Europaparlamentet som syftar till förtydligande och administrativ förenkling. Han menade också att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse bör vara kvar i förslaget och att undantag från direktivet ska begränsas. Att hälsotjänster undantas från tjänstedirektivet innebär inte att man kan bortse från EG-domstolens rättspraxis när det gäller patienters rörlighet, påpekade han. McCreevy ansåg att direktivet innebär ett stort steg i riktning mot ett fullbordande av den inre marknaden för tjänster.
Han betonade också att: Begränsningar för tjänster från andra länder måste bedömas enligt principen om icke-diskriminering och proportionalitet. "Detta är särskilt viktigt med hänsyn till artikel 16" (principen om ursprungsland).
Hans-Gert Pöttering (EPP-ED, DE), dvs den konservativa gruppen i parlamentet, sade att hans grupp välkomnade demonstrationen eftersom det stora deltagandet visar att medborgarna insett att Europaparlamentet faktiskt har makt. Pöttering menade dock att demonstranterna efter parlamentets omröstning inte hade så mycket att vara rädda för längre.
Socialistgruppens Martin Schulz (PSE, DE) sade att direktivet med rätta varit det mest omstridda förslaget på länge. Det gäller nämligen vilken samhällsmodell vi vill ha i EU. Välfärd och tillväxt visst, men med respekt för den sociala modellen. Bolkestein ville skapa tillväxt genom lägre löner och sämre sociala villkor, sade han. Parlamentet har dock stått enigt emot social dumpning. Bolkestein-direktivet finns inte längre.
Graham Watson från den liberala gruppen(ALDE, GB) sade att det fanns god livskraft i Bolkestein-direktivet.
- Parlamentet måste välja mellan reformer som banar väg för ett dynamiskt, konkurrenskraftigt EU som skapar nya jobb, välfärd och nya möjligheter för sina medborgare eller protektionism som innebär kortsiktiga vinster för ett fåtal och nackdelar för alla, framför allt för r EU:s 20 miljoner arbetslösa.
Heide Rühle från de gröna (Verts/ALE, DE) sade att ett lagstiftningsdirektiv sällan så till den grad har polariserat samhället. Rättssäkerheten har tyvärr inte vunnit på kompromissen. Istället för att vara vagt är texten nu väldigt snårig. Domstolen kommer att få nya fall på sitt bord, spådde hon. Enligt henne borde direktivet bara ha gällt kommersiella tjänster och på intet sätt tjänster i allmänhetens intresse eller av allmänt ekonomiskt intresse som bör behandlas separat. Nu har man en vittomspännande definition av ordet tjänst och anger sedan en lång rad undantag som är svåra att överblicka.
Francis Wurtz (GUE/NGL, FR) från förenade vänstergruppen:
- Är det nu ett bättre förslag som föreligger efter parlamentets ändringar? Nej, det tycker inte vi. Följderna för nuvarande regelverk är svåra att överblicka. Hittills har EG-domstolen försvarat principen om ursprungsland, det är detta vi borde bekämpa, det görs inte tillräckligt.
Wurtz trodde att ledamöterna överskattar bredden på respekten av de sociala villkoren.
- Det går alltid för ett företag att anlita en egenföretagare för att underminera alla arbetsrättsliga bestämmelser. Den maximalt tillåtna arbetstiden i EU varierar dessutom mellan 48 och 60 timmars arbetsvecka. Rättssäkerhet råder inte. Vi i vår grupp vill förkasta förslaget eller ge mottagarlandets regler företräde.
Inlägg från svenska ledamöter:
- Förslaget till tjänstedirektiv är reaktionärt., Det hotar löntagarnas rättigheter och det riskerar att leda till social dumping, inledde Jonas Sjöstedt (GUE/NGL, SE) som sade att hans grupp avvisar förslaget helt. Om direktivet bibehålls vid omröstningen kommer gruppen att försöka minimera dess skadeverkningar genom att rösta bort ursprungslandsprincipen och för att en rad sektorer undantas från direktivets räckvidd.
Cecilia Malmström, Folkpartist, underströk att tjänstesektorn är en växande del av EU:s ekonomier, med stora möjligheter till jobb och tillväxt. Hon ansåg därför att det brådskar med att öppna och reformera de europeiska ekonomierna:
- Ursprungslandsprincipen är listig på det sättet att den skapar en verklig inre marknad utan diskriminering. Detta är ett stort framsteg för medborgarna och för företagen.
Carl Schlyter, miljöpartist (Verts/ALE, SE) ansåg att parlamentet kapitulerar från sin politiska roll.
- Kompromissen tar bort namnet ursprungslandsprincipen och ersätter den med ett politiskt vakuum. Detta vakuum fylls av domstolen som kommer att återinföra ursprungslandsprincipen, eftersom den konsekvent sätter inre marknad före andra hänsyn. Domstolen kan inte avsättas och inte heller utkrävas ansvar. Är det demokrati? undrade han.
Han befarande att endast stora bolag med arméer av jurister kommer att kunna hävda sina intressen med direktivet.
Hélène Goudin (IND/DEM, SE) sade att Svenska Junilistan värnar om en väl fungerande inre marknad och därför har en positiv inställning till tjänstedirektivet. Samtidigt värderar Junilistan det nationella självbestämmandet, fortsatte hon.
Socialdemokraten Jan Andersson ansåg det vara en bra kompromiss som fördjupar den inre marknaden, samtidigt som den värnar om trygghet på arbetsmarknaden och skyddar de offentliga tjänsterna.
- Jag hävdar att detta direktiv leder framåt, det är tydligare än nuläget och därför bör vi rösta ja.
Moderaten Charlotte Cederschiöld (EPP-ED, SE) ansåg att tjänstedirektivet är ett gigantiskt steg för EU och ett litet steg för frihandeln. Enligt henne var undantagen för många, och hon var rädd att principen blir för svag. Kommissionen har därför ett särskilt ansvar i det fortsatta arbetet, menade hon.
Avlutande kommentar från kommissionen
Charlie McCreevy sade att han fått intrycket av att det fanns brett stöd för direktivet och att det råder kompromissanda. Efter Europaparlamentets omröstning kommer kommissionen att lägga fram ett reviderat förslag, förhoppningsvis före april månads utgång. Han varnade för alltför många undantag och en för restriktiv skrivning av artikel 16.
När man vill vara bäst i klassen.
Åsa Linderborg och Erik Wijk skriver en utmärkt artikel i dagens Aftonbladet om vår justitieminister, socialdemokraten Tomas Bodström. I en slående redogörelse - eller kalla det fallstudie - över hur man som politiker riskerar att formas av de (makt)strukturer man ingår i - och är en del av. Hur man kan avtrubbas och därmed oskadliggöras, för att sedan omslutas av etablissemanget:
Bodstöms reaktionära politik ska nog ses i kontexten: socialdemokraterna vill vara bäst i klassen - vill profilera sig i EU-sammanhang. Bodström har det gångna året varit på plats i Bryssel och redogjort för Sveriges planer att införa buggning, tvångsåtgärder utan konkret brottsmisstanke, generell kontroll av mobil- och internettrafik etc. Självklart har han fått uppmärksamhet och rubriker i kölvattnet av dessa besök. Självklart är det vida känt att Sverige bereder vägen för hårdare tag mot brottslighet (läs terrorism).Undrar om han får ryggdunkar av Toni Blair bakom slutna dörrar?
Då ska man vara inne i EU, tätt intill Nato (i väntan på medlemskap) och lojal undersåte till världens stormakt, USA. Först när man intygat sin trohet och ständigt bekräftar sin lojalitet kan man hoppas på att låna de allra mäktigas öra.
Bodstöms reaktionära politik ska nog ses i kontexten: socialdemokraterna vill vara bäst i klassen - vill profilera sig i EU-sammanhang. Bodström har det gångna året varit på plats i Bryssel och redogjort för Sveriges planer att införa buggning, tvångsåtgärder utan konkret brottsmisstanke, generell kontroll av mobil- och internettrafik etc. Självklart har han fått uppmärksamhet och rubriker i kölvattnet av dessa besök. Självklart är det vida känt att Sverige bereder vägen för hårdare tag mot brottslighet (läs terrorism).Undrar om han får ryggdunkar av Toni Blair bakom slutna dörrar?
Noterat
Tillsammans med socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog presenterade Lundby-Wedin en enkät gjord bland 30.000 medlemmar, en LO:s tio-i-topp bland valfrågorna, toppad av sänkt arbetslöshet, bättre arbetsmiljö och anställningsskydd, bibehållna kollektivavtal samt bättre tandvårdsförsäkring.
LO:s tio-i-topp bland valfrågor överensstämmer till 100% med Vänsterpartiets valplattform.
Det är också intressant att notera att knappt hälften av LO-medlemmarna är säkra på att rösta på socialdemokraterna i kommande val.
Det innebär ett stort potentiellt väljarunderlag för vänstern.
Med det här för ögonen kan man ju dra slutsatsen att Vänsterpartiet har goda chanser till gott valresultat.
En bra start på dagen.
LO:s tio-i-topp bland valfrågor överensstämmer till 100% med Vänsterpartiets valplattform.
Det är också intressant att notera att knappt hälften av LO-medlemmarna är säkra på att rösta på socialdemokraterna i kommande val.
Det innebär ett stort potentiellt väljarunderlag för vänstern.
Med det här för ögonen kan man ju dra slutsatsen att Vänsterpartiet har goda chanser till gott valresultat.
En bra start på dagen.
tisdag, februari 14, 2006
News update in english
NEWS UPDATE
FROM THE GUE/NGL GROUP
Declaration by Francis WURTZ, president of the GUE/NGL group
The Bolkestein Directive
Strasbourg-14/02/2006,
Who could have imagined a more romantic subject of debate for Saint Valentine's Day than the Bolkestein directive... But things being what they are, what kind of observation does the latest version of this highly emblematic proposal inspire the GUE/NGL group?
First, we are forced to acknowledge and to welcome the fact that the extraordinary social and political mobilisation against this directive which has taken place on numerous occasions for well over one year now has produced a first result: we have all managed to put the supporters of the directive on the defensive.
And then, as Commissioner McCreevy, Mr Bolkestein's successor, has just said, "we must be realistic. A referendum was held in France and the Netherlands". Or, in the words of John Monks, the General Secretary of ETUC, the success of the NO vote 'changed the European landscape (because) everyone subsequently understood that social matters must be at the heart of European policies.' This is why we do not turn our noses up at the "improvers" who were involved in the different negotiations on the directive, in committee.
The question that must be raised now, on the other hand, is whether the thus modified directive has become a good directive, whether its essential substance has changed, in short whether, as some people maintain, workers can now be "rest assured" on the future of their social rights. Our response is - unfortunately no! And those people who claim the opposite are taking a huge responsibility.
On the one hand, they seriously underestimate the effects of the existing "acquis communautaire" of which this directive, if adopted, would be part. Apart from the treaties themselves, European Court of Justice case law - to which Commissioner McCreevy has just insistently referred - systematically protects companies providing services adhering to the country of origin principle and always comes out against host country rules which are likely to "thwart (their) activities".
In the face of such commandeering of sovereignty, a genuine counter-offensive must be organised if this levelling of social rights downwards is to be stopped. By abandoning any explicit reference to the country of destination, the PES-EPP compromise leaves the door open to harassment by the Commission and the Court.
In other respects, supporters of this compromise grossly over-estimate the scope of the "social guarantees" they claim to have introduced into the draft directive. This is how, for example, a company which has its headquarters in a country with low social standards will be able to offer its services throughout the Union through the intermediary of bogus "self-employed" workers so that the host country loses its right to impose the respect for local regulations on this worker.
Another example: it is specified that the provisions on the "posting of workers", which have now been integrated into the draft directive, would guarantee respect for "maximum working hours" to salaried workers from other countries. That's good to know! I would just recall that maximum working time in the Union is 48 hours a week, and even 65 hours in some countries. These very provisions are also supposed to guarantee respect for collective agreements. Nothing is less certain! This remains a "grey area" in Community law and this was admitted recently by the spokesperson for the Commission's Directorate General for the Internal Market.
In such a precarious context, any ambiguity or half-measure, any possibility for interpretation which is left up to the Commission and the Court should be excluded. The right message to get to them is clearly the rejection of the directive. This is true for next Thursday's vote. And if we do not manage to achieve this now, it will remain our objective throughout the whole process. In the meantime, my group will act to get, at the very least, the explicit inclusion in the directive of the primacy of the rule of the country of destination and to limit to the maximum the scope of this text, in particular by excluding all public services.
Over the coming months, we will have many opportunities to vindicate a demand that unites millions of our fellow citizens, women and men: we do not want a directive that makes competition between wage-earners the rule and the safeguard of acquired social and democratic rights the exception. From the Atlantic to the Baltic and from Lapland to the Peloponnese, we say yes to equality, yes to solidarity, yes to the promotion of rights of all women and men. NO to the Bolkestein directive. And it is in this spirit that I extend a warm welcome to those tens of thousands of salaried workers who have come to Strasbourg to defend their rights and the concept of a Europe in which they can recognise themselves once again.
FROM THE GUE/NGL GROUP
Declaration by Francis WURTZ, president of the GUE/NGL group
The Bolkestein Directive
Strasbourg-14/02/2006,
Who could have imagined a more romantic subject of debate for Saint Valentine's Day than the Bolkestein directive... But things being what they are, what kind of observation does the latest version of this highly emblematic proposal inspire the GUE/NGL group?
First, we are forced to acknowledge and to welcome the fact that the extraordinary social and political mobilisation against this directive which has taken place on numerous occasions for well over one year now has produced a first result: we have all managed to put the supporters of the directive on the defensive.
And then, as Commissioner McCreevy, Mr Bolkestein's successor, has just said, "we must be realistic. A referendum was held in France and the Netherlands". Or, in the words of John Monks, the General Secretary of ETUC, the success of the NO vote 'changed the European landscape (because) everyone subsequently understood that social matters must be at the heart of European policies.' This is why we do not turn our noses up at the "improvers" who were involved in the different negotiations on the directive, in committee.
The question that must be raised now, on the other hand, is whether the thus modified directive has become a good directive, whether its essential substance has changed, in short whether, as some people maintain, workers can now be "rest assured" on the future of their social rights. Our response is - unfortunately no! And those people who claim the opposite are taking a huge responsibility.
On the one hand, they seriously underestimate the effects of the existing "acquis communautaire" of which this directive, if adopted, would be part. Apart from the treaties themselves, European Court of Justice case law - to which Commissioner McCreevy has just insistently referred - systematically protects companies providing services adhering to the country of origin principle and always comes out against host country rules which are likely to "thwart (their) activities".
In the face of such commandeering of sovereignty, a genuine counter-offensive must be organised if this levelling of social rights downwards is to be stopped. By abandoning any explicit reference to the country of destination, the PES-EPP compromise leaves the door open to harassment by the Commission and the Court.
In other respects, supporters of this compromise grossly over-estimate the scope of the "social guarantees" they claim to have introduced into the draft directive. This is how, for example, a company which has its headquarters in a country with low social standards will be able to offer its services throughout the Union through the intermediary of bogus "self-employed" workers so that the host country loses its right to impose the respect for local regulations on this worker.
Another example: it is specified that the provisions on the "posting of workers", which have now been integrated into the draft directive, would guarantee respect for "maximum working hours" to salaried workers from other countries. That's good to know! I would just recall that maximum working time in the Union is 48 hours a week, and even 65 hours in some countries. These very provisions are also supposed to guarantee respect for collective agreements. Nothing is less certain! This remains a "grey area" in Community law and this was admitted recently by the spokesperson for the Commission's Directorate General for the Internal Market.
In such a precarious context, any ambiguity or half-measure, any possibility for interpretation which is left up to the Commission and the Court should be excluded. The right message to get to them is clearly the rejection of the directive. This is true for next Thursday's vote. And if we do not manage to achieve this now, it will remain our objective throughout the whole process. In the meantime, my group will act to get, at the very least, the explicit inclusion in the directive of the primacy of the rule of the country of destination and to limit to the maximum the scope of this text, in particular by excluding all public services.
Over the coming months, we will have many opportunities to vindicate a demand that unites millions of our fellow citizens, women and men: we do not want a directive that makes competition between wage-earners the rule and the safeguard of acquired social and democratic rights the exception. From the Atlantic to the Baltic and from Lapland to the Peloponnese, we say yes to equality, yes to solidarity, yes to the promotion of rights of all women and men. NO to the Bolkestein directive. And it is in this spirit that I extend a warm welcome to those tens of thousands of salaried workers who have come to Strasbourg to defend their rights and the concept of a Europe in which they can recognise themselves once again.
Attac om tjänstedirektivet - "Kompromissförslaget duger inte"
Det här kom precis från Attac Sverige:
Attac om tjänstedirektivet - "Kompromissförslaget duger inte"
2006-02-14 11:10
Kritiken mot EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv hårdnar inför Europaparlamentets omröstning på torsdag. I lördags deltog 15.000 i en europeisk demonstration i Strasbourg arrangerad av europeiska Attac-organisationer och miljörörelser. I Berlin samlade en facklig demonstration över 40.000 deltagare. Under tisdagen organiserar Europafacket en liknande demonstration i Strasbourg.
I Sverige har en budkavle initierad av Attac, SEKO, Byggnads och Miljöförbundet jordens vänner fått brett genomslag och stöd av ett flertal LO-distrikt och fackförbund. I budkavlen, som överlämnas till Sveriges EU-parlamentariker vid Europafackets demonstration i Strasbourg, kräver organisationerna:
- att ursprungslandsprincipen stryks ur direktivet
- att tydliga skrivningar införs som garanterar att arbetsrätt,
kollektivavtal och rätten att vidta fackliga strids- och
sympatiåtgärder inte berörs av direktivet
- att samtliga gemensamma välfärdstjänster (så kallade SGI och SGEI) undantas från direktivet
Det kompromissförslag som lanserats av ledningarna för
Europaparlamentets socialistgrupp (PES) och konservativa grupp (EPP) uppfyller inte de här kraven. Omskrivningarna av
ursprungslandsprincipen är oklara. När det gäller gemensamma välfärdstjänster görs enbart undantag för vissa områden – men till exempel inte när det gäller vatten, el, utbildning och sociala tjänster. Förslaget öppnar därmed dörren för ytterligare tryck för kommersialisering av den gemensamma välfärden inom EU. Attac uppmanar
därför Sveriges Europaparlamentariker att säga nej till
kompromissförslaget.
- Det behövs tydliga och gemensamma regelverk – men regelverken måste sätta demokrati, hållbar utveckling, fackliga rättigheter och människors välfärd i första rummet, säger Gunilla Andersson i Attac Sverige, som arbetat med budkavlen om tjänstedirektivet.
- När det gäller gemensam välfärd konstaterade fjolårets Regelutredning att 1990-talets avregleringar i Sverige lett till lägre sysselsättning, högre priser och lägre löner. Nu hävdas på EU-nivå att tjänstedirektivets avregleringar skall skapa nya jobb och lägre priser. Det är med andra ord löften som rimmar illa med verklighetens erfarenheter.
- Nyliberala debattörer försöker också ge sken av att protesterna mot tjänstedirektivet handlar om protektionism från Västeuropas fackföreningar. Det stämmer inte. Problemen med social dumpning är ännu större i Östeuropa. Östeuropas fackföreningsrörelse har mycket tydligt
gjort klart att man inte ser sänkta löner och urholkad arbetsrätt i övriga EU som en väg för att förbättra villkoren i sina hemländer. Det som behövs är det omvända: gemensamma regelverk som stärker fackliga rättigheter i hela EU och en europeisk politik som sätter kampen mot
arbetslösheten i första rummet – inte minst i Östeuropa, avslutar Gunilla Andersson.
För mer information kontakta:
Gunilla Andersson (ga.javisst@telia.com)
Attac Sveriges mobiltelefon: 0739-844 799
press@attac.se eller www.attac.se
Attac om tjänstedirektivet - "Kompromissförslaget duger inte"
2006-02-14 11:10
Kritiken mot EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv hårdnar inför Europaparlamentets omröstning på torsdag. I lördags deltog 15.000 i en europeisk demonstration i Strasbourg arrangerad av europeiska Attac-organisationer och miljörörelser. I Berlin samlade en facklig demonstration över 40.000 deltagare. Under tisdagen organiserar Europafacket en liknande demonstration i Strasbourg.
I Sverige har en budkavle initierad av Attac, SEKO, Byggnads och Miljöförbundet jordens vänner fått brett genomslag och stöd av ett flertal LO-distrikt och fackförbund. I budkavlen, som överlämnas till Sveriges EU-parlamentariker vid Europafackets demonstration i Strasbourg, kräver organisationerna:
- att ursprungslandsprincipen stryks ur direktivet
- att tydliga skrivningar införs som garanterar att arbetsrätt,
kollektivavtal och rätten att vidta fackliga strids- och
sympatiåtgärder inte berörs av direktivet
- att samtliga gemensamma välfärdstjänster (så kallade SGI och SGEI) undantas från direktivet
Det kompromissförslag som lanserats av ledningarna för
Europaparlamentets socialistgrupp (PES) och konservativa grupp (EPP) uppfyller inte de här kraven. Omskrivningarna av
ursprungslandsprincipen är oklara. När det gäller gemensamma välfärdstjänster görs enbart undantag för vissa områden – men till exempel inte när det gäller vatten, el, utbildning och sociala tjänster. Förslaget öppnar därmed dörren för ytterligare tryck för kommersialisering av den gemensamma välfärden inom EU. Attac uppmanar
därför Sveriges Europaparlamentariker att säga nej till
kompromissförslaget.
- Det behövs tydliga och gemensamma regelverk – men regelverken måste sätta demokrati, hållbar utveckling, fackliga rättigheter och människors välfärd i första rummet, säger Gunilla Andersson i Attac Sverige, som arbetat med budkavlen om tjänstedirektivet.
- När det gäller gemensam välfärd konstaterade fjolårets Regelutredning att 1990-talets avregleringar i Sverige lett till lägre sysselsättning, högre priser och lägre löner. Nu hävdas på EU-nivå att tjänstedirektivets avregleringar skall skapa nya jobb och lägre priser. Det är med andra ord löften som rimmar illa med verklighetens erfarenheter.
- Nyliberala debattörer försöker också ge sken av att protesterna mot tjänstedirektivet handlar om protektionism från Västeuropas fackföreningar. Det stämmer inte. Problemen med social dumpning är ännu större i Östeuropa. Östeuropas fackföreningsrörelse har mycket tydligt
gjort klart att man inte ser sänkta löner och urholkad arbetsrätt i övriga EU som en väg för att förbättra villkoren i sina hemländer. Det som behövs är det omvända: gemensamma regelverk som stärker fackliga rättigheter i hela EU och en europeisk politik som sätter kampen mot
arbetslösheten i första rummet – inte minst i Östeuropa, avslutar Gunilla Andersson.
För mer information kontakta:
Gunilla Andersson (ga.javisst@telia.com)
Attac Sveriges mobiltelefon: 0739-844 799
press@attac.se eller www.attac.se
Debatt
Idag kl 15.00 debatterar EU-parlamentet tjänstedirektivet. Dom olika gruppernas ledamöter har ett par minuter var att säga vad dom tycker om förslaget som ska upp för omröstning på torsdag morgon.
Fortfarande är det en uppgörelse mellan dom två största grupperna i parlamentet - de konservativa och socialisterna. Ikväll har dom ett sista möte kring kompromissen. Den konservativa gruppen är inte säker på om den vill stå bakom uppgörelsen, då den omdebatterade ursprungslandsprincipen, urholkats rejält till fördel för Europas arbetstagare. Jag har skrivit om det åtskilliga gånger på blogen. Kika i arkiven för januari och februari. Tre tips kommer här, här och här.
I den kompromiss som föreligger har ursprungslandsprincipen ändrat namn till "rätten att tillhandahålla tjänster i EU". Förutom namnbytet har direktivet även innehållsmässigt kraftigt urholkats. Viktiga områden, ex. bemanningsföretagen, har plockats bort. Vidare har säkerhetstjänster, sjukvårdstjänster, hamntjänster, stadstrafik lyfts ur direktivet. Framför allt har det tillkommit mycket tydligare skrivningar om att respektera arbetsrätten och kollektivavtalen i arbetslandet.
Viktigt att komma ihåg är att konkurrens mellan länder (och arbetare) fortfarande förblir huvudregel i EU, vilket i slutändan riskerar att arbetares rättigheter görs till undantag.
För den som vill följa debatten kring tjänstedirektivet kl 15.00 o framåt kan göra det via webb-tv.
Fortfarande är det en uppgörelse mellan dom två största grupperna i parlamentet - de konservativa och socialisterna. Ikväll har dom ett sista möte kring kompromissen. Den konservativa gruppen är inte säker på om den vill stå bakom uppgörelsen, då den omdebatterade ursprungslandsprincipen, urholkats rejält till fördel för Europas arbetstagare. Jag har skrivit om det åtskilliga gånger på blogen. Kika i arkiven för januari och februari. Tre tips kommer här, här och här.
I den kompromiss som föreligger har ursprungslandsprincipen ändrat namn till "rätten att tillhandahålla tjänster i EU". Förutom namnbytet har direktivet även innehållsmässigt kraftigt urholkats. Viktiga områden, ex. bemanningsföretagen, har plockats bort. Vidare har säkerhetstjänster, sjukvårdstjänster, hamntjänster, stadstrafik lyfts ur direktivet. Framför allt har det tillkommit mycket tydligare skrivningar om att respektera arbetsrätten och kollektivavtalen i arbetslandet.
Viktigt att komma ihåg är att konkurrens mellan länder (och arbetare) fortfarande förblir huvudregel i EU, vilket i slutändan riskerar att arbetares rättigheter görs till undantag.
För den som vill följa debatten kring tjänstedirektivet kl 15.00 o framåt kan göra det via webb-tv.
måndag, februari 13, 2006
Väststödd diktator
Kunskapskanalen sände igår kväll ett program med titeln ”Rumänien bakom fasaden”. 1966 startade diktatorn Ceausescu upp ett projekt som gick under namnet "Den nya människan". I dess spår följde en horribel familjeplaneringspolitik. Kvinnor uppmanades (till och med övervakades)att föda fyra till fem barn för att öka den rumänska befolkningstalet. Det resulterade i två miljoner "påtvingade" barn. Tio tusen kvinnor dog till följd av illegala abortingrepp, eftersom Ceausescu förbjudit abort. Emellertid inte för Zigenare, som sågs som ohyra och vars barn man inte ville ha.
Viktigt i sammanhanget är att förstå att Ceausescu sågs som något av en politisk fritänkare under 1960-1970 talet. USA och Västeuropa - inklusive Sverige - uppmuntrade diktatorn och hans regim. Han underhölls ekonomiskt och PR-mässigt med förhoppning att landet - Rumänien - skulle bli en vattendelare, en kil som fick Sovjets imperium att spricka.
Det är också värt att påpeka att när Rumänien införde sterilisering och tillät romska kvinnor att abortera, hade Sverige redan praktiserat samma horribla behandling av romer i 30 år (fr 1930-tal in på 60-talet).
Man ska också komma ihåg att i dagens Europa finns det miljontals kvinnor som inte har tillgång till säker abort. Polen har en av Europas hårdaste abortlagar och har krävt garantier för att även i framtiden få behålla sin restriktiva lagstiftning. Malta, där man kan få upp till tre års fängelse för abort, fick igenom ett bindande avtal som undantar landets hårda abortlagar från en eventuell framtida EU-lagstiftning, ett undantag som Irland redan har.
Viktigt i sammanhanget är att förstå att Ceausescu sågs som något av en politisk fritänkare under 1960-1970 talet. USA och Västeuropa - inklusive Sverige - uppmuntrade diktatorn och hans regim. Han underhölls ekonomiskt och PR-mässigt med förhoppning att landet - Rumänien - skulle bli en vattendelare, en kil som fick Sovjets imperium att spricka.
Det är också värt att påpeka att när Rumänien införde sterilisering och tillät romska kvinnor att abortera, hade Sverige redan praktiserat samma horribla behandling av romer i 30 år (fr 1930-tal in på 60-talet).
Man ska också komma ihåg att i dagens Europa finns det miljontals kvinnor som inte har tillgång till säker abort. Polen har en av Europas hårdaste abortlagar och har krävt garantier för att även i framtiden få behålla sin restriktiva lagstiftning. Malta, där man kan få upp till tre års fängelse för abort, fick igenom ett bindande avtal som undantar landets hårda abortlagar från en eventuell framtida EU-lagstiftning, ett undantag som Irland redan har.
söndag, februari 12, 2006
Dagens citat 2
Italienske premiärministern Silvo Berlusconi kommer bara på en person som uppnått mer än han: franska kejsaren Napoleon. "Bara Napoleon gjorde mer. Men jag är definitivt längre". ...allt enligt Svenska Dagbladet.

Napoleon är den grådassiga filuren, för den som inte anade det. Det finns ett museum utanför Bryssel, i Waterloo, som i detalj( och jag menar i detalj), redogör för hans fiasko för 190 år sedan. Har skrivit om upplevesen här.
Dagens citat 1.
"The EU, in the security political arena and precisely as far as the so-called struggle against terrorism is concerned, has agreed on a close cooperation with NATO and the USA. Agreements on secret service cooperation and on the unlimited transfer of information classified secret are part of the "Berlin plus agreement", which allows the EU to take military action using NATO capacities. In February 2003, there was agreed directly with the USA a close cooperation in the transport of suspects. The scandalous behaviour in this sense is not only that of the US government, but the blame must also rest with the EU officials and the EU governments in the know."Tobias Pflüger, GUE/NGL MEP, Member of Foreign Affairs Committee.
Vänstergruppen i EU-parlamentet (förkortning: "GUE/NGL") har en suverän ledamot i utskottet för utrikesfrågor, det är honom jag citerat ovan. Tobias Plügers hemsida är definitivt värt ett besök.
Det är i denna kontext man borde kräva: Sverige ut ur NATO (trots att vi officiellt inte är med).
lördag, februari 11, 2006
Kompromissen ger domstolen makten.
Ett pressmeddelande värt att läsa.
De konservativa och socialisterna i EU-parlamentet har i slutna förhandlingar kommit överens om en kompromiss om tjänstedirektivet. Kompromissen får nu skarp kritik av Vänsterpartiet.
De konservativa och socialisterna i EU-parlamentet har i slutna förhandlingar kommit överens om en kompromiss om tjänstedirektivet. Kompromissen får nu skarp kritik av Vänsterpartiet.
torsdag, februari 09, 2006
Fishy
"Det är bra att det blir ett tjänstedirektiv som garanterar fri rörlighet för tjänsteföretag", säger Charlotte Cederschiöld (m). "Svenska moderater stödjer den stora kompromiss som slutits mellan konservativa och socialister men kräver också vissa ändringar. Direktivet kan bli en stor möjlighet för svenska företag". Sagt i intervju med Europaportalen.
"Jag med min EU-kritiska syn kan nu med gott samvete argumentera varför det nya tjänstedirektivet är bra", säger Anna Hedh (s). "Vi har fått med flera viktiga ändringar, inte minst fackliga krav".Också det i en intervju på Europaportalen.Konservativa och socialister på samma sida. Anar oråd? Känns det tryggt? Vem har fel? Vem vinner? Följ omrösningen närsta torsdag om tjänstedirektivet. Ett stalltips är att den konservativa gruppen, som har majoritet i EU-parlamentet, aldrig skulle gått med på en kompromiss gällande tjänstedirektivet, som inte garanterar fri rörlighet för tjänster med bibehållen ursprungslandsprincip. Naiva socialdemokrater? Säljer dom ut oss? Japp!
onsdag, februari 08, 2006
Veckans visste du att...?
När EU:s stats- och regeringschefer möttes i Lissabon 2000, satte de upp målet för EU: "Att till 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och högre grad av social sammanhållning". Halvvägs var resultaten en besvikelse. Därför enades vårtoppmötet 2005 om en nystart för strategin. En viktig aspekt var att engagera de viktigaste aktörernas deltagande, i synnerhet medlemsstaterna, och att uppmuntra dessa till större "ägande" av processen.
En nyhet i den reviderade strategin är att varje EU-land ska utarbeta nationella handlingsprogram med tydliga åtgärdslistor. Kommissionen har nu presenterat sin rapport om de 25 handlingsprogrammen. Den makroekonomiska prioriteringen är att de offentliga finanserna ska vara rustade för den åldrande befolkningen, på mikronivå betonas forskning och företagaranda(märks inte minst på Maud Olofssons ungdomsfientliga förslag i dagarna). Kommissionens ordförande José Barroso sade att "handlingsplanerna är över lag en bra grund för framsteg - och vi kommer att ge förslag för att komma till rätta med avvikelser". Undrar vad han menar med avvikelser. Hmmm. Värt att undersöka.
Efter att ha läst kommissionens slutsatser kan man konstatera följande:
1. Kommissionen vill att Sverige intensifierar konkurrensen på tjänstemarknaden.
2. Kommissionen vill att Sverige ska öka utbudet av arbetskraft, däribland beröra incitamentsstrukturen i skatte- och ersättningssystem.
Kan de vara så att dom vill att Sverige ska sänka skatterna och sänka ersättningen från A-kassan eller sjukförsäkringen? Ja, det är nog så man bör tolka det. Tyvärr är det sånt man får räkna med när man som nation anslutit sig till den Europeiska Unionen. Ett utträdeskrav borde naturligtvis aktualiseras. Det om något är en uppgift för vänstern, som borde tas på allvar.
Vidare kommer kommissionens rapport att behandlas vid Europeiska rådets vårmöte i mars, då kommissionen kommer att uppmana stats- och regeringscheferna att göra de åtaganden som krävs. "Åtaganden som krävs", smaka på den. Det känns ju inte helt tryggt att marknadsfundamentalister sitter vid rodret och kräver saker och ting av oss. Vi röstade mot en anslutning till EMU bland annat för att kunna behålla en själständig finans - och penningpolitik. Självständiga? Nej. Anledning till oro? Ja, om du inte tjänar multum med pengar.
En nyhet i den reviderade strategin är att varje EU-land ska utarbeta nationella handlingsprogram med tydliga åtgärdslistor. Kommissionen har nu presenterat sin rapport om de 25 handlingsprogrammen. Den makroekonomiska prioriteringen är att de offentliga finanserna ska vara rustade för den åldrande befolkningen, på mikronivå betonas forskning och företagaranda(märks inte minst på Maud Olofssons ungdomsfientliga förslag i dagarna). Kommissionens ordförande José Barroso sade att "handlingsplanerna är över lag en bra grund för framsteg - och vi kommer att ge förslag för att komma till rätta med avvikelser". Undrar vad han menar med avvikelser. Hmmm. Värt att undersöka.
Efter att ha läst kommissionens slutsatser kan man konstatera följande:
1. Kommissionen vill att Sverige intensifierar konkurrensen på tjänstemarknaden.
2. Kommissionen vill att Sverige ska öka utbudet av arbetskraft, däribland beröra incitamentsstrukturen i skatte- och ersättningssystem.
Kan de vara så att dom vill att Sverige ska sänka skatterna och sänka ersättningen från A-kassan eller sjukförsäkringen? Ja, det är nog så man bör tolka det. Tyvärr är det sånt man får räkna med när man som nation anslutit sig till den Europeiska Unionen. Ett utträdeskrav borde naturligtvis aktualiseras. Det om något är en uppgift för vänstern, som borde tas på allvar.
Vidare kommer kommissionens rapport att behandlas vid Europeiska rådets vårmöte i mars, då kommissionen kommer att uppmana stats- och regeringscheferna att göra de åtaganden som krävs. "Åtaganden som krävs", smaka på den. Det känns ju inte helt tryggt att marknadsfundamentalister sitter vid rodret och kräver saker och ting av oss. Vi röstade mot en anslutning till EMU bland annat för att kunna behålla en själständig finans - och penningpolitik. Självständiga? Nej. Anledning till oro? Ja, om du inte tjänar multum med pengar.
Barroso tar ställning för fri tjänstehandel.

– Om vi menar allvar med våra försök att få fart på Europas ekonomi, då kan vi inte fortsätta att ha 25 minimarknader för tjänstehandel i EU, sade Barroso.
José Manuel Barroso är EU-kommissionens ordförande. För den som fortfarande tror att EU-är ett fredsprojekt och inte ett marknadsfundamentalistiskt elitprojekt helt inriktat på att bli ett Europas Förenta Stater (med gigantiskt försvar), inom det närmsta årtiondet, ska nog fundera ett varv till.
tisdag, februari 07, 2006
"Etnisk kamp", sade Zaremba.
Lunchseminariet om Vaxholmskonflikten har just ägt rum. På plats var förutom Ingvar Persson (ledarskribent på Aftonbladet och författare till häftet "Konflikten i Vaxholm")och Maciej Zaremba (D.N. skribent och författare till artiklarna under temat "Den polske rörmokaren"), SVT, femtielva gubbar, en enstaka tant + två brudar fr UD (mer om det senare). Zaremba - van debattör och retoriskt skicklig, Persson god skribent men varken god debattör eller retoriskt skicklig. Zaremba tog hem hela föreställningen efter att ha avverkat ett väl utfört karaktärsmord på Byggnads och en av deras förtroendevalda, Torgny Johansson.
Zaremba har den gångna hösten riktat in sitt kikarsikte och avfyrat raketer mot den svenska fackföreningsrörelsen och deras sätt att arbeta med - och skriva kollektivavtal. Han menar att svensk fackföreningsrörelse med Byggnads i spetsen är protektionistisk, självgod, narcissistisk på gränsen till främlingsfientlig. Han jämförde dessutom Byggnads Torgny Johansson med USAs president:
-Det var som att tala med George W Bush, han ville bara ha unilaterala lösningar, sade Zaremba efter att återgivit ett samtal dom emellan. Publiken skrattade. Under två timmar repeterade han hela sin artikelserie från i höstas och slutsatsen då som nu är att Vaxholmskonflikten är en "etnisk kamp, inte en klasskamp". Rasistiska motiv - inte rädsla för lönedumpning - ligger alltså bakom Byggnads mfl fackförbunds stridsåtgärder mot det lettiska företaget Laval.
Dylikt bisarrt snack borde rimligtvis bemötas. Det hade varit klädsamt att komplettera panelen med någon från fackföreningsrörelsen som fick svara på dessa halsbrytande påståenden, men någon sådan fanns inte. Istället fick vi se en hukande och defensiv Ingvar Persson som inte kom någon vart i sitt resonemang om den svenska modellen. Väldigt, väldigt sorgligt. Det är bara att hoppas på att ingen glor på svt24 och få nys om spektaklet.
En rimlig fråga i sammanhanget hade till exempel varit: Är det narcissistiskt att som fackförbund ta sin uppgift på allvar och se till att deras medlemmar inte råkar ut för lönedumpning, att dom slipper konkurrera med sina löner? Varför ska lettiska arbetare jobba för sämre lön än sina svenska kollegor? Ska inte principen om lika lön för lika arbete gälla?
Och så till UD-brudarna (tjuvlyssnade lite på deras prat sinsemellan och fick på så vis reda på att dom kom från utrikesdepartementet, dom satt bakom mig). Den ene sa till den andre: "Svenska arbetare har ju det ganska så bra jämfört med andra länder, varför ska dom inte dela med sig?"...."Dom", vad intressant att dom själva inte ser sig som arbetstagare och än mer intressant och förunderligt att dom inte förstår att arbetstagare över lag inte tycker det är en bra idé att sänka sin lön, eller att arbeta under försämrade villkor, eller att konkurrera ut varandra med sin lön. Vare sig man befinner sig i Sverige eller i Polen.
Zaremba har den gångna hösten riktat in sitt kikarsikte och avfyrat raketer mot den svenska fackföreningsrörelsen och deras sätt att arbeta med - och skriva kollektivavtal. Han menar att svensk fackföreningsrörelse med Byggnads i spetsen är protektionistisk, självgod, narcissistisk på gränsen till främlingsfientlig. Han jämförde dessutom Byggnads Torgny Johansson med USAs president:
-Det var som att tala med George W Bush, han ville bara ha unilaterala lösningar, sade Zaremba efter att återgivit ett samtal dom emellan. Publiken skrattade. Under två timmar repeterade han hela sin artikelserie från i höstas och slutsatsen då som nu är att Vaxholmskonflikten är en "etnisk kamp, inte en klasskamp". Rasistiska motiv - inte rädsla för lönedumpning - ligger alltså bakom Byggnads mfl fackförbunds stridsåtgärder mot det lettiska företaget Laval.
Dylikt bisarrt snack borde rimligtvis bemötas. Det hade varit klädsamt att komplettera panelen med någon från fackföreningsrörelsen som fick svara på dessa halsbrytande påståenden, men någon sådan fanns inte. Istället fick vi se en hukande och defensiv Ingvar Persson som inte kom någon vart i sitt resonemang om den svenska modellen. Väldigt, väldigt sorgligt. Det är bara att hoppas på att ingen glor på svt24 och få nys om spektaklet.
En rimlig fråga i sammanhanget hade till exempel varit: Är det narcissistiskt att som fackförbund ta sin uppgift på allvar och se till att deras medlemmar inte råkar ut för lönedumpning, att dom slipper konkurrera med sina löner? Varför ska lettiska arbetare jobba för sämre lön än sina svenska kollegor? Ska inte principen om lika lön för lika arbete gälla?
Och så till UD-brudarna (tjuvlyssnade lite på deras prat sinsemellan och fick på så vis reda på att dom kom från utrikesdepartementet, dom satt bakom mig). Den ene sa till den andre: "Svenska arbetare har ju det ganska så bra jämfört med andra länder, varför ska dom inte dela med sig?"...."Dom", vad intressant att dom själva inte ser sig som arbetstagare och än mer intressant och förunderligt att dom inte förstår att arbetstagare över lag inte tycker det är en bra idé att sänka sin lön, eller att arbeta under försämrade villkor, eller att konkurrera ut varandra med sin lön. Vare sig man befinner sig i Sverige eller i Polen.
Det skrivna löftet
LO storsatsar på en kampanj kring kollektivavtalen: "Kollektivavtalet - det skrivna löftet". Kampanjen pågår mellan 6 februari och 5 april och innehåller bland annat fem stora konferenser runt om i Sverige, sju studiekonferenser i samarbete med ABF, utbildning av agitatorer på Runöskolan, annonsering, affischering etc. etc. (mer info finns på LOs hemsida). Äntligen händer det något från socialdemokratiskt håll.
Jag hade förmånen att delta på gårdagens kampanjstart i Stockholm och jag bevittnade något så hoppfullt som radikala socialdemokrater. Det var dock svårt att ta till sig vad dom kostymklädda herrarna o en dam sade för något (till en början), men kontentan av dagen var faktiskt att nu gäller det, nu måste vi slå vakt om vår arbetsrätt, vår fackliga organisering och våra kollektivavtal. Dom gav helt enkelt en fyra timmar lång facklig grundkurs. En företrädare för LO/TCO/SACOs Brysselkontor sade sig vilja dra igång en informationskampanj - i samarbete med Europafacket - där man informerar EUs medborgare/arbetstagare om själva grundidén med facklig anslutning. Mycket p g a den dåliga anslutningsgraden bland unga (kan ju i och för sig bero på att Europas ungdomar är arbetslösa), men bra tänkt i alla fall. I samma takt som hoten tornar upp sig ökar stödet och aktiviteten.
Kerstin Ahlberg från Arbetslivsinstitutet(enda dam i panelen)tog Tyskland som exempel. Hon visade att ju sämre täckningsvidd kollektivavtalen fått desto lägre reallöner. Tyskland har de senaste tio åren tillämpat kollektivavtal i mindre utsträckning och ersatt det med andra - uppenbarligen sämre - överenskommelser och det har resulterat i reallönesänkningar. Det är värt att fundera en stund över det. Näringslivet applåderar naturligtvis, men arbetstagarna får betala priset. Känns utvecklingen igen?
Kanske kommer Vaxholmskonflikten och tjänstedirektivet få samma verkningar som konstitutionsdebatten fick i Holland, nämligen medverka till att radikalisera socialdemokratin. Få dom att närma sig den arbetartradition och dess rörelse, som burit fram partiet under decennier, men som dom under senare tid svikit rejält.
Jag hade förmånen att delta på gårdagens kampanjstart i Stockholm och jag bevittnade något så hoppfullt som radikala socialdemokrater. Det var dock svårt att ta till sig vad dom kostymklädda herrarna o en dam sade för något (till en början), men kontentan av dagen var faktiskt att nu gäller det, nu måste vi slå vakt om vår arbetsrätt, vår fackliga organisering och våra kollektivavtal. Dom gav helt enkelt en fyra timmar lång facklig grundkurs. En företrädare för LO/TCO/SACOs Brysselkontor sade sig vilja dra igång en informationskampanj - i samarbete med Europafacket - där man informerar EUs medborgare/arbetstagare om själva grundidén med facklig anslutning. Mycket p g a den dåliga anslutningsgraden bland unga (kan ju i och för sig bero på att Europas ungdomar är arbetslösa), men bra tänkt i alla fall. I samma takt som hoten tornar upp sig ökar stödet och aktiviteten.
Kerstin Ahlberg från Arbetslivsinstitutet(enda dam i panelen)tog Tyskland som exempel. Hon visade att ju sämre täckningsvidd kollektivavtalen fått desto lägre reallöner. Tyskland har de senaste tio åren tillämpat kollektivavtal i mindre utsträckning och ersatt det med andra - uppenbarligen sämre - överenskommelser och det har resulterat i reallönesänkningar. Det är värt att fundera en stund över det. Näringslivet applåderar naturligtvis, men arbetstagarna får betala priset. Känns utvecklingen igen?
Kanske kommer Vaxholmskonflikten och tjänstedirektivet få samma verkningar som konstitutionsdebatten fick i Holland, nämligen medverka till att radikalisera socialdemokratin. Få dom att närma sig den arbetartradition och dess rörelse, som burit fram partiet under decennier, men som dom under senare tid svikit rejält.
måndag, februari 06, 2006
Danmarks sak är inte vår.
Den borgerliga hegemonin inom pressen gör sig påmind. Det hetsas friskt. Vid sidan av Expressen står D.N. Som så många gånger förr piskar dom upp en obehaglig stämning, underblåser och underhåller främlingsfientliga, rasistiska strukturer. Nu jämför man dåvarande Sovjets angrepp av Finland, i kölvattnet av andra världskriget, med de reaktioner som Muhammedkarikatyrerna väckt i Syrien och Libanon. Fullständigt vansignigt. Det skrivs att efter de senaste dagarnas protester fr muslimer runt om i världen "tvingas man konstatera att Danmarks sak nu är vår" och hänvisar till det som i historieskrivningen ryms under rubriken "Finlands sak är vår" och konstaterar vidare att många svenskar ryckte ut och försvarade Finland när det "angreps av en aggressiv stormakt". Aggressiv stormakt, där har vi det, det är så dom ser på islam och muslimer. Tydligare är så blir det inte. En aggressiv stormakt som ska stävjas av "Västvärlden" och dess gemensamma värden. Det är väl fortfarande ingen som på allvar tror att det handlar om rätten att publicera och rätten att yttra sig. Det är ytttingar av imperialism och kolonialism. Ett icke folkligt förankarat "Väst" visar vägen, drar ut på korståg. Tillbaks till medeltiden.
Husvakt
Apropå Maud Olofssons hets mot ungdomar (hennes förslag om att unga människor ska kunna kickas fr ett jobb under valfria förhållanden för arbetsgivaren, dvs när som helst hur som helst samt till lägre lön). Det är väl bara en tidsfråga innan hon eller någon annan borgerlig politiker eller debattör anammar D.N Bostads reportage, där man påar orimliga bostadsförhållanden. Som "bevakare" av lokaler (fabriker) som ska rivas kan man bo i en "attraktiv del av London för bara sju hundra kronor i veckan". Utmärkta förhållanden att bygga sitt liv på! Jag menar hur bra är det inte att bo i ett ruckel och dela dusch och toalett med grannarna, kastas ut med eller utan kort varsel? Det är ju det vi alla drömmer om. Vem vill inte vara flexibel!
fredag, februari 03, 2006
Farligt!
Vettiga människor ger inte rasister utrymme att agitera främlingsfientlighet. Rasister ska hållas kort. Dom ska inte göras rumsrena. Lite så känns det idag när jag läser Dagens Nyheters ledarsida, jag borde inte hjälpa till att sprida dess koloniala och världsfrånvända eurocentriska världsbild. Men kan det få någon att säga upp en eventuell prenumeration av blaskan, är det ju värt det.
Rubriken lyder: "I Europa bor gud i civilsamhället". Nån stans där börjar man förstå vart det barkar hän. Bakgrunden är naturligtvis karikatyrteckningarna av profeten Mohammed. D.N myser över utvecklingen för nu pågår något "sällsynt", nämligen vad man kallar för en "gemensam europeisk debatt om europeiska värden".
Jag ryser och mår fysiskt illa. Det är så här det sakta men säkert byggs upp ett "VI" mot ett "DOM". Man använder sig av "den andre" för att legitimera sig själv, för att få existensberättigande.
Det som kallas för det europeiska projektet har inte folkligt stöd. Det vet det nyliberala etablissemanget. Det är bland annat därför Margot Wallström fått mer stålar till "kommunikation". Kommunikationen är förstås inget annat än ren och skär propaganda. Alla oförankrade elitistiska projekt i historien har haft en propagandaapparat med enorma resurser för att kunna överleva. EU är inget undantag.
Det är då projektets förkämpar - den världsfrånvända eliten - börjar tala om gemensamma värden, en europeisk identitet, en civilisation som ska visa vägen för demokrati och som D.N uttrycker det: "En gemensam offentlighet som står upp för gemensamma europeiska värden". Det är så tydligt det kan bli - det upplysta Europa ska visa vägen (tillsammans med USA). Detta är farligt. Det är livsfarligt. Ett etablissemang som på eget bevåg demoniserar och pekar ut en "fiende" och som pratar om krig mot terrorism. En rädsla och skepticism byggs upp och närs, dag ut och dag in. Det är som om EU-projektets hejdukar hoppas att en europeisk känsla av samhörighet ska växa fram ur en gemensam fruktan. Det kan inte bli sämre. Och det görs i vårt namn.
Dagens ledarsida i D.N låter precis som majoriteten i EU-parlamentet. För två, tre månader sen hörde jag socialistgruppens ordförande Martin Schultz avsluta ett tal med orden: "Den bästa formen av terroristbekämpning är att sprida europeiska värden. Vi ska börja med Turkiet". I den gruppen och i den andan verkar svenska socialdemokratiska eu-parlamentariker. Och dom låter i många fall inte bättre än deras ordförande gör, men det fiffiga (för dom) är att det får inte svenska väljare nys om eftersom det som sker i Bryssel.
Ett annat neokolonialt modeord som är på väg - förutom gemensamma europeiska värden -är "A European way of life". Det hörde jag säkert tio gånger under förra sessionen i Strasbourg. Det är väl bara en tidsfråga innan D.N anammar det spåret.
Rubriken lyder: "I Europa bor gud i civilsamhället". Nån stans där börjar man förstå vart det barkar hän. Bakgrunden är naturligtvis karikatyrteckningarna av profeten Mohammed. D.N myser över utvecklingen för nu pågår något "sällsynt", nämligen vad man kallar för en "gemensam europeisk debatt om europeiska värden".
Jag ryser och mår fysiskt illa. Det är så här det sakta men säkert byggs upp ett "VI" mot ett "DOM". Man använder sig av "den andre" för att legitimera sig själv, för att få existensberättigande.
Det som kallas för det europeiska projektet har inte folkligt stöd. Det vet det nyliberala etablissemanget. Det är bland annat därför Margot Wallström fått mer stålar till "kommunikation". Kommunikationen är förstås inget annat än ren och skär propaganda. Alla oförankrade elitistiska projekt i historien har haft en propagandaapparat med enorma resurser för att kunna överleva. EU är inget undantag.
Det är då projektets förkämpar - den världsfrånvända eliten - börjar tala om gemensamma värden, en europeisk identitet, en civilisation som ska visa vägen för demokrati och som D.N uttrycker det: "En gemensam offentlighet som står upp för gemensamma europeiska värden". Det är så tydligt det kan bli - det upplysta Europa ska visa vägen (tillsammans med USA). Detta är farligt. Det är livsfarligt. Ett etablissemang som på eget bevåg demoniserar och pekar ut en "fiende" och som pratar om krig mot terrorism. En rädsla och skepticism byggs upp och närs, dag ut och dag in. Det är som om EU-projektets hejdukar hoppas att en europeisk känsla av samhörighet ska växa fram ur en gemensam fruktan. Det kan inte bli sämre. Och det görs i vårt namn.
Dagens ledarsida i D.N låter precis som majoriteten i EU-parlamentet. För två, tre månader sen hörde jag socialistgruppens ordförande Martin Schultz avsluta ett tal med orden: "Den bästa formen av terroristbekämpning är att sprida europeiska värden. Vi ska börja med Turkiet". I den gruppen och i den andan verkar svenska socialdemokratiska eu-parlamentariker. Och dom låter i många fall inte bättre än deras ordförande gör, men det fiffiga (för dom) är att det får inte svenska väljare nys om eftersom det som sker i Bryssel.
Ett annat neokolonialt modeord som är på väg - förutom gemensamma europeiska värden -är "A European way of life". Det hörde jag säkert tio gånger under förra sessionen i Strasbourg. Det är väl bara en tidsfråga innan D.N anammar det spåret.
torsdag, februari 02, 2006
"Man ville diskriminera utländska arbetare"
Tips på bra artikel! Det är ombuden för arbetstagarparterna i processen kring Vaxholmskonflikten i EG-domstolen som svarar på Maciej Zarembas påståenden i artikelserien "Den polske rörmokaren".
Artikeln publicerades på Europaportalen.se 26 januari. Läs!
Artikeln publicerades på Europaportalen.se 26 januari. Läs!
onsdag, februari 01, 2006
Storm kring det svenska kollektivavtalet
Fick av en slump tag på ett par månader gammalt nummer av Dagens Arbete. Majnumret från förra året innehåller en suverän artikel av journalisten Elisabet Hoff. I tidningens mittuppslag redogör hon för "Stormen kring det svenska kollektivavtalet". Hoff konstaterar inledningsvis att "Den svenska modellen är under attack. Men i samma takt som hoten tornar upp sig ökar stödet", vilket är sant. Facklig mobilisering, samarbete mellan gräsrötter, politiker och fackföreningsfolk har verkligen gjort avtryck i debatten kring de svenska kollektivavtalen. Seminarier anordnas, studiecirklar, konferenser och demonstrationer. I Sverige har trycket kring frågan ökat främst p g a Vaxholmskonflikten, som nu är uppe för prövning i EG-domstolen och omröstningen av tjänstedirektivet som går av stapeln 16 februari. I båda fallen spelar kollektivavtalen en huvudroll. Ska dom sättas på undantag eller får vi behålla dom orörda?
Tjänstedirektivet (detaljfakta här och här)kom upp på den europeiska dagordningen för ett par år sedan. Dåvarande kommissionär Frits Bolkenstein ville med sitt förslag att personer eller företag som utför tjänster i ett annat EU-land, ska omfattas av sitt hemlands villkor och lagar, dvs ursprungslandsprincipen ska råda. Tvärtemot vad utstationeringsdirektivet fr 1996, som säger att det är värdlandets villkor som ska gälla när företag skickar anställda utomlands, med syfte att motverka lönedumpning.
Europafacket är och har varit en av de hårdaste motståndarna till direktivet på den europeiska arenan tillsammans med vänstergruppen i EU-parlamentet. Konsekvenserna av ett tjänstedirektiv med bibehållen ursprungslandsprincip blir ofelbart en nedåtgående spiral för arbetstagare runt om i Europa och dess rättigheter, löner och sociala skydd. Den som står ut med lägst lön och längst arbetsdag vinner. Offentliga tjänster mer eller mindre tvingas ut på marknaden för konkurrensutsättning. Mantrat det sociala Europa används som slagträ av både dess egentliga förkämpar och dess belackare. I Lissabonstrategin som på pappret har funnits sedan 2000 staplar upp en massa lovvärda mål. Men denna strategi är som att förena Vänsterpartiets visoner med Svenskt Näringslivs metoder. En ekvation som inte går ihop. Det är med andra ord skitsnack att alla tjänar på det "sociala" Europa. Några tjänar på det andra förlorar fett på det.
För att ta några smakexempel. I beskrivningen av Lissabonstrategin står följande att läsa:
Det låter ju tjusigt men hur har dom tänkt att det ska gå att förena full sysselsättning med det nyliberala tänket kring inflationsmålet? Med tjänstedirektivet som får som konsekvens att arbetstagare konkurerrar ut varandra genom lägst lön? Hur ska arbetslöshet kunna bidra till social sammanhållning? Hur ska målet solidariksa välfärdssystem kunna uppnås när offentliga utgifter och offentlig sektor ses som tärande istället för närande? Hur ska miljöhänsyn kunna tas när lobbygrupper från industrin - med enorma summor pengar - sitter i knäet på kommissionen och är med och utarbetar en kemikalielagstiftning som är fullständigt tandlös? Osv Osv i all oändlighet.
De svenska kollektivavtalens framtid är inte en strid som kan utkämpas och vinnas vid endast ett tillfälle. Så länge vi är medlemmar i EU måste den kampen och dithörande argumentation upprepas med en dåres envishet. EUs uppbyggnad är inte ett socialistiskt projekt och kommer aldrig att utformas till ett. Därför kommer arbetstagares rättigheter alltid att ifrågasättas och försöka sättas ur spel. Dagordningen sätts av sådana som kommissonär McGreevy. Jag tror att jag upprepar igen vad han sade om våra kollektivavtal (..en dåres envishet etc..)
"Den Skandinaviska typen av kollektivavtal strider mot EUs lagstiftning om den fria rörligheten". Just det, den fria rörligheten. Fri rörlihet för vem?
Tjänstedirektivet (detaljfakta här och här)kom upp på den europeiska dagordningen för ett par år sedan. Dåvarande kommissionär Frits Bolkenstein ville med sitt förslag att personer eller företag som utför tjänster i ett annat EU-land, ska omfattas av sitt hemlands villkor och lagar, dvs ursprungslandsprincipen ska råda. Tvärtemot vad utstationeringsdirektivet fr 1996, som säger att det är värdlandets villkor som ska gälla när företag skickar anställda utomlands, med syfte att motverka lönedumpning.
Europafacket är och har varit en av de hårdaste motståndarna till direktivet på den europeiska arenan tillsammans med vänstergruppen i EU-parlamentet. Konsekvenserna av ett tjänstedirektiv med bibehållen ursprungslandsprincip blir ofelbart en nedåtgående spiral för arbetstagare runt om i Europa och dess rättigheter, löner och sociala skydd. Den som står ut med lägst lön och längst arbetsdag vinner. Offentliga tjänster mer eller mindre tvingas ut på marknaden för konkurrensutsättning. Mantrat det sociala Europa används som slagträ av både dess egentliga förkämpar och dess belackare. I Lissabonstrategin som på pappret har funnits sedan 2000 staplar upp en massa lovvärda mål. Men denna strategi är som att förena Vänsterpartiets visoner med Svenskt Näringslivs metoder. En ekvation som inte går ihop. Det är med andra ord skitsnack att alla tjänar på det "sociala" Europa. Några tjänar på det andra förlorar fett på det.
För att ta några smakexempel. I beskrivningen av Lissabonstrategin står följande att läsa:
Målet som EU-länderna ställt upp är ambitiöst. Inom tio år, det vill säga år 2010, ska unionen vara världens mest snabbast växande ekonomi med full sysselsättning och hållbar utveckling. Lika viktigt är att den europeiska modellen med solidariska välfärdssystem utvecklas och att fattigdomen bekämpas.
Målet att bli värdens bästa ekonomi år 2010 kan delas in i sju delar:
EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi
EU ska bli världens mest dynamiska ekonomi
Ekonomi i EU ska vara kunskapsbaserad
EU ska ha en hållbar ekonomisk tillväxt
I EU ska det skapas fler och bättre arbetstillfällen
EU ska ha en högre grad av social sammanhållning
EU ska ta miljöhänsyn
Det låter ju tjusigt men hur har dom tänkt att det ska gå att förena full sysselsättning med det nyliberala tänket kring inflationsmålet? Med tjänstedirektivet som får som konsekvens att arbetstagare konkurerrar ut varandra genom lägst lön? Hur ska arbetslöshet kunna bidra till social sammanhållning? Hur ska målet solidariksa välfärdssystem kunna uppnås när offentliga utgifter och offentlig sektor ses som tärande istället för närande? Hur ska miljöhänsyn kunna tas när lobbygrupper från industrin - med enorma summor pengar - sitter i knäet på kommissionen och är med och utarbetar en kemikalielagstiftning som är fullständigt tandlös? Osv Osv i all oändlighet.
De svenska kollektivavtalens framtid är inte en strid som kan utkämpas och vinnas vid endast ett tillfälle. Så länge vi är medlemmar i EU måste den kampen och dithörande argumentation upprepas med en dåres envishet. EUs uppbyggnad är inte ett socialistiskt projekt och kommer aldrig att utformas till ett. Därför kommer arbetstagares rättigheter alltid att ifrågasättas och försöka sättas ur spel. Dagordningen sätts av sådana som kommissonär McGreevy. Jag tror att jag upprepar igen vad han sade om våra kollektivavtal (..en dåres envishet etc..)
"Den Skandinaviska typen av kollektivavtal strider mot EUs lagstiftning om den fria rörligheten". Just det, den fria rörligheten. Fri rörlihet för vem?




